Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186___________________ ERIK NAUMANN f
kännedom om den svenska riksdagens arkiv och i synnerhet frihetstidens
utskottshandlingar fick han däremot icke tillfälle att manifestera i något
arkivaliskt arbete. Nämnas bör dock det referat av ett vid det svenska
filolog- och historikermötet i Helsingfors augusti 1922 hållet föredrag över
riksdagsbesvären och formerna för deras behandling, som finnes intaget i
Svenska litteratursällskapets i Finland förhandlingar och uppsatser, bd 36
och är av stort värde, samt den breda behandling av riddarhusets
organisation och arbetsformer under 1700- och 1800-talen, som influtit i Naumanns
bidrag till den 1926 utkomna publikationen Sveriges riddarhus. För det nu
pågående arbetet med svenska riksdagens historia, där Naumann åtagit sig
att leda den erforderliga registreringen av källmaterialet för frihetstiden,
innebär hans bortgång utan tvivel en stor förlust.
Även som editor har Naumann varit verksam genom utgivandet av
tredje bandet av riksarkivets publikationsserie Kyrkoordningar och förslag
därtill före 1686 (1920) samt Sveriges ridderskaps och adels
riksdagsprotokoll, riksd. 1755—56 (1923). Han har vidare redigerat registret till del
1—20 av Historiska handlingar (1919) samt var vid sin död sysselsatt med
ett generalregister till de tryckta adelsprotokollen fr. o. m. 1719. Av hans
författarskap i övrigt utgör hans gradualavhandling: Om sekreta utskottet
1719—34 ett viktigt bidrag till utskottsväsendets historia, hans tribut till
den 1918 utkomna Karl XII:s boken en förvaltningshistorisk undersökning
av stort värde. Sina forskningar rör. justitiekanslersämbetets uppkomst
offentliggjorde han 1924 i den L. Stavenow ägnade festskriften, som han
också till större delen redigerade. Han var därjämte en flitig medarbetare
bl. a. i denna och Historisk tidskrift (i den senare framför allt som
recensent) samt i Svenskt biografiskt lexikon, i vars redaktionskommitté han
fungerade som medlem fr. 1919. Bland bidrag i det senare verket av
arkiv-och lärdomshistoriskt intresse kunna nämnas artiklar om Bengt Ingolfsson,
Bengt Bergius, Braad, Botin m. fi.
Även arkivaliska uppdrag utom tjänsten mottog han gärna, så länge
hans krafter tilläto; han har sålunda ordnat Borås stads och Trollhätte
kanaldirektions arkiv (resp. 1910—11, 1912), Vetenskapsakademiens
brevsamling (1912—14), överståthållarämbetets kanslis arkiv (1914—15) samt
gårdsarkiven på Bysta och Yxtaholm (1911, 1913).
Som redan framgått av det ovan sagda, var Naumanns adertonåriga
gärning som arkiv- och vetenskapsman fylld av det rastlösaste arbete, och han
undgick för visso icke den splittringens fara, som arten av den förra
verksamheten kanske oundvikligen medför. Hans bild vore dock ofullständig, om
icke här också hans betydelsefulla roll av alla forskares outtröttlige och
kunnige rådgivare omnämndes. Som sådan utförde han en oegennyttig,
gagnerik och enligt enstämmiga vittnesbörd tacksamt erkänd insats. Även
utanför riksarkivet fick han tillfälle att underhålla denna förbindelse genom
ett mångårigt, högt skattat ordförandeskap i huvudstadens historiska klubb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
