Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
191
sålunda vunna utrymmet uppgår till omkr. 1,000
hyllmeter, varigenom utrymmesbehovet är säkerställt
för åtskilliga år framåt. De nya lokalerna ha inretts
med järnhyllor, vilka dragit den jämförelsevis
obetydliga kostnaden av 5,770 kr. eller 5,77 kr. för
löpmeter. För denna engångsutgift har särskilt
anslag begärts, och 3,000 kr. ha av 1927 års riksdag
beviljats att utgå under innevarande budgetår.
På grund av framställningar, som under läsåret
inkommit såväl från representanter för i
huvudstaden praktiserande läkare som från institutets lärare,
har biblioteksnämnden måst överlägga om åtgärder
för ökad tid för bibliotekets öppethållande, och med
hänsyn till detta krav ej mindre än till den alltmer
ökade arbetsbördan i övrigt har lärarekollegiet på
nämndens förslag ingått med en hemställan, att
anslag å ordinarie stat för en kanslibiträdesbefattning
måtte begäras av 1928 års riksdag.
För katalogisering och omordnande av vissa i
särskilda serier uppställda kvartvolymer ävensom för
katalogisering av den i föreg, berättelse omnämnda
bytessändningen från Aarhus har lärarekollegiet ur
institutets fonder anslagit 800 kr. Kvartvolymerna
ha i likhet med foliovolymerna numrerats, varvid
katalogbladen utskrivits i 2 exemplar, av vilka det
ena enligt klammersignum inordnats i den
nyupp-rättade realkatalogen. (Jfr NTBB, 1926, s. 225.) Det
fortsatta försöket med mekanisk uppställning av
volymer av större format torde att döma av den
hittills vunna erfarenheten komma att slå väl ut.
A. H.
K. Vetenskapsakademiens bibliotek.
Under år 1926 har antalet besökande utgjoit 2.610,
till begagnande ha framtagits 6,729 volymer, varav
3,486 till hemlån, i huvudkatalogen ha inlagts 8,506
katalogblad. Bibliotekets tillväxt genom inköp, gåvor
och byten utgör 15,039 band, häften och småskrifter
med en längd av 95,9 hyllmeter. Akademiens egna
skrifter utdelas f. n. till 1,092 institutioner och
personer, av vilka 299 inom och 793 utom landet.
K. Vitterhets- historie- och
antikvitetsakademien.
Akademiens Antikvariskt-numismatiska
bibliotek har under år 1926 att uppvisa en tillväxt
av 1,802 verk i 3,615 band eller häften. Härav hava
717 verk i 1,789 band förvärvats genom akademiens
utländska bytesförbindelser, vilka f. n. uppgå till
605. 862 verk i 1,405 band, vilka till största delen
härstamma från akademiens avlidne ledamot,
professor A. Noreens boksamling, hava erhållits i gåva.
En annan gåva utgöres av faksimileupplagan i 12
band av Breviarium Grimani. Till bokinköp har
använts ett belopp av 4,885 kr. 50 öre. Ett extra
anslag å 3,000 kronor har använts för inbindning av
obundna tidskriftsserier. Utlåningen under året har
omfattat 181 volymer. Bibliotekets storlek utgöres
f. n. av omkr. 55,000 verk med ett hyllutrymme av
omkr. 1,380 hyllmeter; härtill kommer
handskriftssamlingen med 70 hyllmeter.
Under året har biblioteket varit föremål för
omflyttning. F. n. har omkr. 2js av handbiblioteket
kunnat uppställas å nya hyllutrymmen inom
museibyggnaden. Det Rosenhanska biblioteket har
placerats i särskilda bokskåp i och invid akademiens
sessionsrum, varjämte ett särskilt bibliotekarie- och
katalogrum tagits i bruk.
Sedan den förutvarande bibliotekarien fröken S i
g-rid Leijonhufvud, som sedan februari 1901
uppehållit denna befattning hos akademien, genom beslut
av 1926 års riksdag blivit pensionsberättigad, erhöll
hon begärt avsked från sin befattning med utgången
av juni månad 1926. Akademien har sedermera
förordnat fil. dr A. H. Schuck att uppehålla
bibliotekariebefattningen.
Det Mittag-Lefflerska matematiska
biblioteket.
Den berömde, den 7 juli avlidne matematikern
professor Gösta Mittag-Leffler hade som bekant
i sitt hem i Djursholm hopbragt ett av de rikaste
specialbibliotek för ren och tillämpad matematik,
som någonsin existerat.
Redan såsom student i Uppsala, på 1860-talet,
började M.-L. att systematiskt samla matematisk
litteratur, och han fortsatte därmed hela sitt långa liv utan
att förtröttas. Ingen vet, vilka summor han kostat
på sitt bibliotek, blott så mycket kan sägas att de
måste ha varit högst betydande. Förhållandevis
tidigt kom M.-L. att intaga en central plats inom
matematiken och den vetenskapliga världen över
huvud, grundade den högt ansedda, internationella
tidskriften Acta mathematica och blev ledamot av
en mängd akademier och lärda samfund i olika
länder. En god del av den nyutkommande litteraturen
inströmmade under sådana förhållanden av sig själv
utan att behöva vare sig efterspanas eller inköpas,
och mycket förvärvades genom byte med Acta eller
begärdes från förläggarna i och för omnämnande i
tidskriften. Av äldre litteratur åstadkom M.-L.
framför allt genom inköp av åtskilliga berömda
matematiska och naturvetenskapliga bibliotek en
utomordentligt värdefull och allsidig samling. Särskilt gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
