Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
och bibliotek, vilken befattning han lämnade
i febr. 1915. Flodmark har gjort sig ett namn
som framstående Stockholmsforskare, varvid
särskilt Stockholms teaterhistoria var
föremål för hans varma intresse. Han har även
ägnat sig åt Bellmansforskning och var en
av de ledande krafterna i Samfundet St Erik
och Teaterhistoriska Samfundet. Sedan 1908
var han associé vid Musikaliska akademien.
Göteborg. Stadsbiblioteket.
Med utgången av juni månad avgick
Göteborgs stadsbiblioteks förste och dittills ende
chef, överbibliotekarien Lars "Wåhlin, efter
uppnådd pensionsålder, från sin befattning.
Härmed har — i det väsentliga — en
arbetsdag lyktats, som varit rik på fruktbringande
och påtagliga insatser, på samma gång som
den i hög grad burit enhetlighetens och
koncentrationens prägel. Närmast är det
Göteborgs stad som står i tacksamhetsskuld till
W. för hans förtjänster om dess
biblioteksväsens utdaning, såväl det vetenskapliga som
det folkliga. Men eftersom Göteborgs
stadsbiblioteks uppsving till ett stort
vetenskapligt bibliotek, det fjärde i Sverige, fått
betydelse för landet i dess helhet, särskilt genom
de alltmera florerande interurbana
låneförbindelserna, har W. välgrundade anspråk på
en framskjuten plats i det svenska
biblioteksväsendets historia över huvud.
Såsom skåning och Malmöbo gjorde W.
sina universitetsstudier i Lund, där han från
början med förkärlek ägnade sig åt den
klassiska filologien, som alltjämt förblivit
centrum i hans vetenskapliga intressen. Efter
avlagd kandidatexamen inträdde W. 1884
såsom e. o. amanuens i universitetsbiblioteket
i Lund, där han fortsatte att tjänstgöra
samtidigt med att han fullföljde sina studier för
licentiatexamen och graden. Han var tillika
från 1885 skånska nationens bibliotekarie,
biträdde vid universitetets bokauktionskammare
samt ordnade under sommarledigheter
Trolleholms bibliotek. I slutet av 1890 utsågs W.
bland åtskilliga sökande till bibliotekarie vid
det på grundvalen av Göteborgs
museibibliotek nyorganiserade stadsbiblioteket i
Göteborg, i vilken egenskap han sålunda vid sin
nyligen skedda avgång tjänstgjort i ej mindre
än 36 ’/2 år, från 1915 med titeln
överbibliotekarie. År 1902 blev han tillika inspektör över
stadens folkbibliotek (jämte det större,
Dick-sonska biblioteket, numera även 5 andra,
mindre bibliotek) samt 1915 inspektör över
Göteborgs stads läsrum; i dessa tjänster, liksom i
bibliotekariebefattningen hos Göteborgs
vetenskaps- och vitterhetssamhälle, som han i
många år beklätt, kvarstår W. alltjämt även
efter avgången från sin huvudsyssla. Bland
W:s innehavda uppdrag av bibliotekarisk art
må ytterligare nämnas att han 1911—12 var
ordf. för sakkunniga inom
Ecklesiastikdepartementet rörande organisation av landets
folkbiblioteksväsen samt att han sedan åtskilliga
år är styrelseled, i Svenska
bibliotekariesamfundet och i Sveriges allmänna
biblioteksförening. Sin akademiska bana fortsatte W.
vid den nybildade högskolan i Göteborg
såsom docent i klassisk filologi t. o. m. 1913, i
vilken egenskap han uppbar fast avlöning
t. o. m. 1904 och 1897-1907 årligen vid olika
tillfällen var för ordnad examinator i grekiska.
Det torde slutligen icke böra förbigås att W.
1900-06 redigerade samtliga utkomna 5
årgångar av Nordisk universitetstidskrift.
Göteborgs stadsbibliotek tillkom som
bekant i närmaste samband med grundandet av
högskolan, som naturligtvis icke kunde tänkas
fungera utan ett mot dess behov svarande
bibliotek. Men det har tillika ända från början
varit avsett att tjäna även andra i staden
förefintliga vetenskapliga inrättningar och
högre undervisningsanstalter, ävensom att
fylla allmänt medborgliga behov av olika
slag, bland vilka de som sammanhänga med
Göteborgs egenskap av stor handels-,
sjöfarts-och industristad gjort sig särskilt kraftigt
gällande. Att nu bygga upp ett verkligen
gediget bokbestånd, svarande mot de särskilda
kraven just inom Göteborgs stad, framstod
allt ifrån början för W. som hans främsta
uppgift såsom biblioteksledare. Åt den
uppgiften har han under sin chefstid med aldrig
svikande ihärdighet och kärlek ägnat sina
bästa krafter. Att på relativt kort tid och
med i det hela tämligen begränsade medel
hava löst den uppgiften på ett sätt som
vunnit det livligaste erkännande inom fackkretsar
landet runt, är W:s största, allt annat
överskuggande, förblivande insats i bibliotekets
utveckling. Molbech säger ju att det sätt,
varpå inköpen göras i ett bibliotek, bildar
en prövosten för dess skötsel — det måste
väl i stegrad grad gälla om ett nytt bibliotek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
