Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Geete †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROBERT GEETE f
Den siste kvarlevande företrädaren för denna generation av original
var Robert Geete. Det innebär väl knappast någon överdrift att säga att
det är en hel bibliotekarietyp, som försvunnit i och med hans bortgång.
Hans minne kan därför förtjäna att hugfästas på dessa blad, där icke blott
de vetenskapliga utan också de rent personliga sidorna av biblioteksyrket
äga hemortsrätt.
Robert Geetes ursprungliga bana var språkforskarens. Född i
Stockholm den 15 februari 1849 genomgick han bl. a. Klara femklassiga skola,
vars bistra skoldisciplin han drastiskt skildrat i en intressant uppsats om
sin kamrat i lidandet August Strindberg, och avlade på våren 1868
mogenhetsexamen vid Stockholms gymnasium. I Uppsala, dit han på hösten samma
år överflyttade, studerade han huvudsakligen språkliga ämnen och svensk
litteraturhistoria. Filosofie kandidat blev han 1874, och följande år den 26
maj försvarade han offentligen sin avhandling Studier rörande Sveriges
romantiska medeltidsdiktning, del I: Eufemiavisorna. Avhandlingen bär vittne
om ett aktningsvärt studium av den förhandenvarande litteraturen men visar
i övrigt icke någon högre grad av självständighet i bedömandet av
problemen. Dess tendens är att visa ohållbarheten av Storms något tidigare
framställda uppfattning av dikternas tillkomstförhållanden, och det vill av
ett yttrande i företalet synas som om författaren i väsentlig grad stött sin
kritik på en otryckt uppsats i ämnet av Klemming, vilken av denne
välvilligt tillställts honom. Den »akademiska etta», som pryder titelbladet,
antyder att det ursprungligen varit författarens avsikt att ytterligare
fullfölja sina studier i ämnet, men som i regel plägar vara fallet fick
avhandlingen aldrig någon fortsättning.
I stället blev det nu till Kungliga biblioteket, som Geete vände sig.
Redan på hösten 1875 gjorde han sin uppvaktning hos Klemming för att
efterhöra möjligheten av att där vinna någon anställning, men till en början
synes mottagandet ha varit tämligen kyligt. Åtminstone framgår av
uttryckssättet i ett brev till honom från Lundstedt, daterat den 12 oktober nämnda
år, att han i första ögonblicket ansett sig så godt som avvisad. Emellertid
kom saken snart åter i rätta gängor, då det blev tydligt att Klemming
allenast velat göra den unge aspiranten uppmärksam på de klena
befordrings-utsikter, som inom verket erbjödo sig, men ingalunda hindra hans
anställning. En vecka senare ingick också skrivelse i ärendet till departementet,
och omedelbart därefter blev han antagen till e. o. amanuens. Därmed
inleddes hans långa och hedersamma biblioteksbana, vars etapper betecknas
av utnämningarna till ordinarie amanuens 1893 och till förste bibliotekarie
1909. Ur bibliotekets tjänst avgick han vid uppnådd pensionsålder år 1916.
Under första tiden av sin verksamhet i Kungliga biblioteket fyllde
Geete en uppgift, som om den också är både nödvändig och i sin art
krävande dock ej kan anses tillhöra de mera fängslande inom biblioteksarbetet,
nämligen att ordna och sortera det inkommande svenska smatrycket.
Dessutom blev han vid olika tillfällen också använd såväl vid utlåningen som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
