Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella strävanden inom bibliotekarievärlden. Av Isak Collijn, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA STRÄVANDEN INOM BIBLIOTEKARIEVÄRLDEN 147
samarbete, på sitt program hade bojkott av centralmakternas
vetenskapsmän. Genom ingripande av de neutrala staterna — särskilt har Sverige
genom Svenska Vetenskapsakademien inlagt stora förtjänster härom — har
emellertid denna bojkott så småningom upphävts, och efter Tysklands
inträde i NF ha i det närmaste normala förhållanden åter inträtt.
Kommissionens medlemsantal var från början, såsom nämnts, fastställt
till tolv. Detta antal har senare utökats, så att kommissionen i år räknar
femton medlemmar, men kommissionen rekryteras vidare genom tillkallande
av sakkunniga och experter i de olika ärenden, som kommissionen in pleno
har att behandla. F. n. fungera hos kommissionen sålunda fyra
underkommissioner, nämligen för universitetsangelägenheter, för bibliografi, för litteratur
och konst samt för intellektuella rättigheter, såsom internationell litterär
äganderätt etc.
Vad som här intresserar mest är under kommission en för bibliografi.
Denna tillsattes vid kommissionens första sammanträde i Geneve 1—5 aug.
1922 och godkändes av rådet den följande 13 sept. Underkommissionens
första medlemmar blevo kommissionsmedlemmarna fru Curie-SkJodowska,
den bekanta radiokemisten, och förre belgiske undervisningsministern J.
Destrée med Bergson som ordförande. År 1923 utökades
underkommissionen med fröken Bonne vi e. Underkommissionen hade rätt att tillkalla
experter, biblioteks- eller vetenskapsmän, till ett antal av tre till fem. Av
denna rätt använde sig underkommissionen rätt snart, i det att den som
sakkunniga tillkallade M. G o det, chef för schweiziska nationalbiblioteket i
Bern, C. T. Hagberg Wright, bibliotekarie vid London Library, och
amerikanaren J. R. Schramm, professor i botanik vid Cornell University, Ithaca.
Bland de frågor och planer, med vilka underkommissionen för
bibliografi under de första åren av sin verksamhet var sysselsatt, kunna här
följande nämnas: åstadkommande av s. k. analytiska bibliografier, särskilt på
fysikens, den fysikaliska kemiens och socialvetenskapernas område;
utnyttjande och understödjande av Institut international de bibliographie i Bruxelles
i och för upprättandet av en alfabetisk universalkatalog (s. k.
Bibliographie-Titres); utgivande av en Index bibliographicus, förtecknande nu existerande
bibliografiska institut och periodiska publikationer av bibliografisk natur,
som utgivas i skilda länder; revision av Bruxelles-konventionen 1886 rörande
internationellt utbyte av publikationer; en årlig bibliografi över de
märkligaste arbeten, såväl litterära som vetenskapliga, vilka utgivas i skilda
länder, m. m.
Som resultat av den bibliografiska underkommissionens verksamhet före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
