Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
mässig granskning, ehuru dess höga ålder
givetvis måste förläna det ett mindre vanligt
intresse. Sedan dr Hedin emellertid
medgivit, att ett pappersfragment utan text i och
för undersökning översänts till Staatliches
Materialprufungsamt i Berlin-Dahlem, har
man där underkastat papperets beskaffenhet
en ingående analys, vilkens resultat
meddelats i dr Bruno Schulzes uppsats »Beitrag
zur ältesten Geschichte der Papiererzeugung
(Ein Papier aus dem 3. Jahrh. n. Chr.)»,
publicerad i tidskriften Der Papierfabrikant,
h. 11 av årg. 1928. Märkligt är att vi här
enligt vad analysen givit vid handen ha att
göra med ett papper av lump. Äldre
forskare ha hyst den åsikten, att lumppapperet
tidigast tillverkats i Persien, men det Hedinska
fragmentet visar oförtydbart — att kineserna
också här liksom på så många andra
områden kunna göra anspråk på den
ursprungliga uppfinnaräran. O. W—n.
Kgl. bibliotekets nya kataloger för
allmänheten.
År 1925 beviljades anslag för utarbetandet
inom Kungl, biblioteket av en katalog
för allmänheten. Det är ett sedan länge
känt behov, som därigenom kommer att
fyllas, då ju den hittillsvarande katalogen
är av sådan beskaffenhet, att den icke utan
övervakning kan utlämnas till allmänheten.
Redan 1907, då i alla fall omsättningen i
bibliotekets expedition icke uppgick till en
tredjedel av den nuvarande, påpekade
dåvarande riksbibliotekarien Dahlgren i en
skrivelse till Konungen nödvändigheten av en
katalog, som vore fritt tillgänglig för den
besökande allmänheten.
Den nya katalogen skrives på s. k.
internationella cards (75 X 125 mm) och består av
en nominal- och en ämnesordskatalog
(slagordskatalog). Nominalkatalogen kommer att
omfatta samtliga arbeten, som äro upptagna
i den gamla katalogen. Först och främst
medtages den nya accessionen. Därtill
av-skrives den gamla katalogen fack för fack,
varvid är att märka att till en början
medtagas endast arbeten från de sista tio åren,
för att snarast möjligt göra katalogen
användbar. När hela biblioteket på detta sätt är
genomgånget, kommer man att medtaga
ytterligare tio års tryck, o. s. v.
Då det gäller den utländska samlingen, är
den nya nominalkatalogen i stort sett en
replik av den gamla. Vad däremot den svenska
samlingen beträffar, måste en hel del
förändringar och förenklingar vidtagas. Detta
är nödvändigt, då i fråga om den svenska
samlingen den gamla katalogen, förutom sin
egenskap av ett inventarium över bibliotekets
bestånd och ett hjälpmedel för böckernas
framtagande, gör anspråk på att vara och
även är ett bibliografiskt repertorium över
hela den svenska litteraturen. Den nya
katalogen för allmänheten fullföljer däremot intet
bibliografiskt mål. Redan av titeln medtages
endast det som är strängt nödvändigt; alla
bibliografiska finesser uteslutas, såsom
varianter, olika titlar m. m. Vidare förenklas hela
upplageapparaten för den svenska samlingens
vidkommande. Medan man, när det gäller
den utländska samlingen, kan räkna med att,
om biblioteket inköper en ny upplaga, denna
är av den vikt, att den måste räknas som ett
helt nytt arbete och följaktligen skrivas på
ett nytt kort, ställer sig frågan helt
annorlunda med det svenska trycket. I
tryckleverans emottager ju biblioteket en mängd
nya »upplagor», som icke alls eller i mycket
ringa mån skilja sig från den ursprungliga.
Att belasta allmänhetens katalog med alla
dessa upplagor är naturligtvis icke rådligt, och
man har därför beslutat sig för den radikala
åtgärden att helt och hållet negligera dessa
upplagor. Är emellertid upplagan förändrad eller
tillökad, eller om den på annat sätt anses vara
av sådan vikt, att den behöver i allmänhetens
katalog förtecknas, göres en kortfattad
anteckning på nominalkortet om densamma
(t. ex. Nya omarb. uppl. 1916, 1920, 1926).
I slagordskatalogen däremot, där arbetena
anföras under varje slagord i kronologisk
ordning, inlägges ett särskilt kort med den
nyaste upplagan, varvid den föregående
upplagans kort makuleras.
De gamla kataloglapparna äro av storlek
198X120 mm. Det är då klart, att vid
överförandet på de nya korten även ur
utrymmessynpunkt en del förenklingar måste
vidtagas, särskilt med avseende på
fortsättningar och signaturer. På de gamla lapparna
uppföras alltid undertitlar, även av serieverk.
Detta är möjligt, när man på varje lapp kan
upptaga 10 — 15 undertitlar, men knappast då
man endast får rum med tredjedelen. I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
