Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
253
Uppsala. Universitetsbiblioteket.
Personalnotiser.
Till överbibliotekarie vid
universitetsbiblioteket utnämndes och förordnades den 18 juli
förste bibliotekarien fil. dr A. Grape. Grape
är född den 7 mars 1880, blev fil. kand. 1903,
fil. lic. 1909 samt fil. doktor 1911. Hans
verksamhet som biblioteksman har uteslutande
varit förlagd till Uppsala universitetsbibliotek,
där han den 8 sept. 1905 antogs till e. o.
amanuens, utnämndes till ord. amanuens den
1 jan. 1910, andre bibliotekarie den 17 okt.
1910 samt förste bibliotekarie den 15 dec. 1911.
Överbibliotekarien Grape har bl. a. varit
studentkårens bibliotekarie 1905 — 1910, är
sedan 1919 ordf. i Sveriges ällrn,
biblioteksförening samt v. ordf i Svenska
bibliotekarie-samfundet sedan 1921. Han har dessutom
sedan 1920 varit ordförande i Kungl,
bibliotekets och universitetsbibliotekens
tjänstemannaförening. I sin egenskap av nordisk
språkforskare har han biträtt som sakkunnig
inom ecklesiastikdepartementet med
utarbetande av släktnamnsförteckningar. Såsom
medlem i kommittén för utgivande av Codex
argenteus har Grape nedlagt ett mycket
förtjänstfullt arbete och i och för denna viktiga
publikation företagit handskriftsstudier i ett
flertal utländska bibliotek under åren 1922 —
1926. Han har även deltagit i grundandet
av tidskriften »Namn och bygd», i vars
redaktion han alltjämt kvarstår.
Till andre bibliotekarie utnämndes den 15 mars
1928 amanuensen vid universitetsbiblioteket fil.
doktor S. A. E. Ågren, vilken utnämning av K. M:t
fastställdes den 31 aug. 1928.
Till amanuens antogs fr. o. m. den 1 juni 1928 fil.
lic. Erik Marklund.
Universitetsbiblioteket Vt 1927—3% 1928.
Överbibliotekariens nu utgivna berättelse inledes
med minnesord över bibliotekets båda under året
bortgångna chefer överbibliotekarien Johan
Markus Hulth och förre universitetsbibliotekarien
Claes Annerstedt.
Bibliotekets stat (personalens löner härvid icke
inbegripna) balanserade på en summa av kr. 146,048:29
eller med inräknande av tvenne speciella donationer,
Sundbornsprostens donation och "Wahlunds
biblioteksdonation, kr. 152,069:06. Det har visserligen
lyckats att med något över 15,000 kr. nedbringa den
brist å 26,800 kr., som kvarstod sedan föregående
räkenskapsår, men detta resultat har endast kunnat
köpas med ytterligare starka inskränkningar i fråga
om bokanskaffningen. Posterna fortsättningar och
tidskrifter, där nedsättningar äro synnerligen
vanskliga att genomföra, ingå visserligen trots viss
reduktion av tidskriftsstocken med något höjda belopp,
kr. 18,845:84 (förra året 17,480:29) resp. kr. 32,658:77
(28,347:68 föregående budgetår), men inköpsposten
för nya böcker har däremot nedpressats till kr.
4,134:98 (emot 8,890:90 under föregående budgetår).
Detta innebär, att utöver arbeten för läsesalen och
tjänstearbetet samt den viktigaste i Finland och
Svensk-Amerika utkomna svensk-språkiga
litteraturen endast sådana verk kunnat köpas, som av
akademiska lärare förklarats för deras verksamhet
absolut behövliga och som icke krävt mera
avsevärda belopp. Även antikvariska inköpen ha
ytterligare avsevärt nedbragts, så att denna post endast
uppgår till det obetydliga beloppet av kr. 1,592:23
(föregående år 3,974:68). Ett dylikt sakernas läge
betecknas av överbibliotekarien som fullkomligt
ohållbart. Den anslagsökning å 25,000 kr., som beviljats
av 1928 års riksdag, innebär visserligen en värdefull
hjälp att avhjälpa bibliotekets svårigheter, men är
ej tillfyllest för att sätta biblioteket i stånd att
tillgodose forskningens litteraturbehov.
Överbibliotekarien uttalar därför den förhoppningen, att hans
framställning om ytterligare anslagsökning måtte
vinna statsmakternas bifall.
Bibliotekets tillväxt under året uppgår för svenska
tryckavdelningen — utom det icke räknade,
okatalogiserade, genom arkivleverans inkomna smatrycket
— till 5,141 tryckalster och för utländska avdelningen
till (inkl. universitetsskrifter) 16,682. För
förvaring av småtryck ha på svenska avdelningen 292 nya
kapslar tagits i anspråk och å den utländska 197.
Inkunabelsamlingen har ökats med 1 band.
Handskriftssamlingens ökning utgör 886 band eller
kapslar och 177 i samlingskapslar inlagda tunnare
häften eller blad. Kart- och planschsamlingens tillväxt
uppgår till 3,856 nummer (592 kartor, 1
handteckning, 6 kopparstick, 686 porträtt, 498 vykort, 186
topografiska och 923 kulturhistoriska planscher samt 964
ex-libris). I hyllmeter utgör accessionen för svenska
avdelningen — utom tidningar och småtryck — 117,89
m., för den utländska 252,58 m. och för
handskriftsavdelningen 21,39 m. Nytillkomna tidningar upptaga
en hyllängd av 85,4s m. Hela meterlängden av
universitetsbibliotekets tryck- och
handskriftsavdelningar utom tidningar beräknas vid slutet av
räkenskapsåret uppgå till 20,944,47 m., den av tidningarna
upptagna hyllängden till 2,879,74 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
