Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 203
tillägg kunna göras. Jag vill blott göra en anmärkning ur svensk synpunkt.
För flera av de tyska biblioteken har ju trettioåriga kriget och särskilt
svenskarnas ingripande i detsamma spelat en ödesdiger roll. Därför borde
hänvisningar icke hava saknats till de bibliotekshistoriska arbeten, som
svenska forskare under de senaste åren gjort rörande de under denna period
plundrade biblioteken och deras öden. Framför allt borde sådana hava
gjorts till Waldes epokgörande arbete »Storhetstidens litterära krigsbyten»,
del 1—2 (Upps. 1916—20). Endast i fråga om ett bibliotek har detta skett,
nämligen universitetsbiblioteket i Wurzburg, där emellertid en för Wurzburgs
bibliotekshistoria så viktig avhandling som O. Handwerker, »Die
Hofbi-bliothek des Würzburger Fürstbischofs Julius Echter von Mespelbrunn»,
offentliggjord i denna tidskrift, årg. 1925: h. 1, saknas. Dylika hänvisningar
till Walde borde hava gjorts vid Braunsberg, Bibi. der Staatl. Akademie,
vars äldsta bestånd går tillbaka på jesuitkollegiets i Braunsberg bibliotek,
men framför allt vid Mainz, Stadtbibliothek, där bl. a. (s. 517) säges, att
det gamla universitetsbiblioteket i Mainz är fullständigt försvunnet. Enligt
traditionen har detta bibliotek jämte andra Mainzbibliotek tagits i byte under
den svenska ockupationen samt gått under med det skepp, som skulle
transportera rovet till Sverige. Nu har Walde (del I, s. 147 ff.) kunnat
konstatera, att stora delar av detta bibliotek återfinnas i universitetsbiblioteket
i Uppsala. Undert. har förut i en uppsats »Det kurfurstliga biblioteket i
Mainz» (1911), som även den kunde ha citerats, framlagt påtagliga bevis
för, att betydande rester av Mainzbibliotek finnas i skilda svenska bibliotek
och att traditionen om dessa biblioteks undergång vid transporten till Sverige
icke är fullt exakt.
Att Tyskland är ett av världens på bibliotek och böcker rikaste land
är ingen nyhet. Men så tydligt har detta faktum aldrig förr framträtt som
i den nu utkomna Minervahandboken över de tyska biblioteken. År 1893
utkom Schwenkes »Adressbuch der Deutschen Bibliotheken», ett för sin tid
banbrytande arbete på området, som, då det jämväl innehåller uppgifter om
flera bibliotek, klosterbibliotek och andra av mera privat natur, om vilka
uppgifter saknas i Minervahandboken, allt fortfarande måste rådfrågas. Sedan
denna tid har emellertid de tyska bibliotekens utveckling gått framåt med
jättesteg, varom just dr Praesents nya handbok bär vittne, I denna äro icke
mindre än 2,825 bibliotek på 551 olika orter beskrivna. Utg. beräknar dessa
biblioteks samlade bokbestånd till i runt tal 54,590,000 band. Den årliga
bokaccessionen uppskattar han till ungefär 1,150,000 band. I sanning siffror
som tala! Isak Collijn.
Internationale Bibliographie des Buch- und Bibliothekswesens mit besonderer
Berücksichtigung der Bibliographie, N. F., Jahrg. 1 (1926)—3 (1928).
Bearb. v. R. Hoecker u. Joris Vorstius. Leipzig: O. Harrassowitz,
1928-29. VIII, 130 +VIII, 146 + Vlll, 203 s. 4°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
