Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 RECENSIONER
att den kräver sin alldeles särskilda behandling från bibliotekens sida för
att få den plats i såväl det vetenskapliga arbetet som i det praktiska livet,
som den otvivelaktigt förtjänar. Hela arbetet kan anses vara en
propagandaskrift för uppnående av de önskemål förf. främst anser betydelsefulla för
uppnåendet av nämnda mål. De önskningar han särskilt framhäver röra sig,
dels om den officiella litteraturens utdelande till biblioteken, dels om dess
behandling därstädes och slutligen om behovet av översiktliga periodiska
förteckningar över densamma. Det kan vara av intresse även ur svensk
synpunkt att taga närmare kännedom om några av de viktigare punkterna
i detta arbete.
Vad då först beträffar frågan om bibliotekens förvärv av hithörande
litteratur, som i Tyskland synes vara ett ganska invecklat spörsmål, så är
den ju för åtminstone de svenska statsbibliotekens del i det stora hela löst
genom våra tryckeriers leveransplikt och kan därför här förbigås.1 Däremot
torde de båda återstående huvudproblemen, behandlingen i biblioteken och den
bibliografi ska frågan, även för vår del vara olösta problem av stort intresse.
Med tysk grundlighet börjar Schwidetzky sitt arbete med en vidlyftig
utredning av begreppet »amtliche Drucksache» samt av den därunder fallande
litteraturens indelning. Den inledande definitionen lyder på originalspråket
sålunda: »Amtliche Drucksachen sind Drucksachen, deren Urheber Behörden
und Körperschaften, Anstalten, Stiftungen und Genossenschaften des
öffentlichen Rechtes sind. Im Gegensatz dazu sind halbamtliche Drucksachen solche,
die von einer der genannten Stellen beeinflusst sind, ohne dass diese sich zu
der Urheberschaft bekennen will».
Jag har anfört denna definition i sin helhet för att ge en precis
uppgift på vad förf. angiver som föremål för sin undersökning. På svenska tala
vi ju om »officiellt tryck», ett uttryck som ju dock egentligen icke täcker
det tyska »amtliche Drucksache», men man lärer svårligen kunna finna
någon annan svensk benämning för denna litteratur, åtminstone icke om man
vill undvika långa omskrivningar. Schwidetzkys definition synes mig ganska
klar och även uttömmande. Endast skulle jag vilja anmärka, att begreppet
»Urheber» i densamma synes väl starkt framhävt, men detta sammanhänger,
som senare kommer att framgå, med de av S. föreslagna
katalogiserings-reglerna. Det förefaller mig som om enligt svensk uppfattning det mera
vore en myndighets ekonomiska understöd av en publikation, som giver denna
officiell karaktär, än just att myndigheten ifråga ikläder sig något slags
för-fattaransvar för densamma. Härom kan ju emellertid tvistas, givetvis är
det i alla fall av en viss vikt att vinna klarhet angående begränsningen av
begreppet officiellt tryck, isynnerhet om vi nu stå inför utgivandet av en
svensk periodisk förteckning över sådana tryck, varför kännedom om andras
lösningar av detta problem ju då är av en viss betydelse.
De katalogiseringsregler S. föreslår för det officiella trycket kunna sägas
1 Även för Tysklands del synes bibliotekens hithörande förvärvsfråga i princip ha
lösts genom en riksförordning av d. 11 april 1927. Schwidetzkys arbete är daterat dec. 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
