Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Ruppel: Boktryckarkonstens världsmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKARKONSTENS
VÄRLDSMUSEUM
Av
A. RUPPEL, Mainz
OMKRING ÅR 1445 utfördes i Mainz vid Rhen en världshistorisk
gärning, som var kallad att förändra jordens utseende. Den stora
tilldragelsen bestod i det lilla faktum, att en borgare i Mainz Johann
Gensfleisch, kallad Gutenberg uppfann konsten att förmedelst rörliga, gjutna
metallbokstäver med en oerhörd fart och i hart när obegränsat antal
mångfaldiga de handskrifter, som hittills varit tillgängliga blott för fåtalet,
och sålunda göra världens vetande till mänsklighetens gemensamma
egendom. Det var icke upptäckten av Amerika (1492) eller den ännu senare
reformationen (1517), som först inledde den nya tiden — ty båda dessa
händelser hade betydelse endast för en del av världen och dessutom endast
för vissa delar av det kulturella och ekonomiska livet. Den källa, från vilken
den nya tidens samfällda liv i hela världen erhöll impulser och näring, var
boktryckarkonsten. Det var Gutenbergs uppfinning, som formade den nya
tidens ansikte och utövade det avgörande inflytandet på utvecklingen inom
alla områden av det mänskliga livet: på tanke och tillvaro, vetenskap och
konst, ekonomi och teknik. Om någon människa förtjänar att kallas den
nya tidens fader, så är det varken Christopher Columbus eller Martin Luther,
utan Johann Gutenberg; ty det är endast detta gudabenådade snille, som vi
ha att tacka för det framsteg, som skiljer den nya tiden från medeltiden.
Vi må vara medvetna därom eller icke: vi skulle alla icke vara, vad vi äro,
utan denna allt behärskande gärning av den store mästaren.
Världen vet, vad den är skyldig denne man ; den har därför icke låtit
något lämpligt tillfälle gå förbi utan att tacksamt hylla honom: den har
upprest talrika minnesmärken över honom, den erinrade sig vid ståtliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
