Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSSTATISTIK 159
statistiskt arbete. Alldeles särskilt viktigt är att, när man rör sig på ett
sådant område som biblioteksväsendet, söka skilja ut vad som låter
statistiskt behandla sig och vad som icke kan med någon som helst
säkerhet siffermässigt framställas. Biblioteksstatistiken är en gren av
bildningsstatistiken och här gäller ju, att det är endast de så att säga yttre
sidorna av verksamheten, som överhuvud taget kunna kvantitativt uppskattas.
Bildningsarbetets allra viktigaste resultat, de andliga, kunna icke på något
sätt mätas med mått, men det som härvidlag kan åtkommas med statistiskt
mätande är viktigt nog och det gäller för övrigt här som inom alla områden
av mänskligt arbete, att kvantitet och kvalitet ömsesidigt betinga varandra
och inverka på varandra.
Utgår man ifrån att vad som här sagts om statistikens vikt och
betydelse är riktigt och gällande för vårt område, biblioteksområdet, så säger
det sig självt, att det även måste vara av intresse att söka få en överblick
över det statistiska arbetet och dess metoder just på detta område, och det
är att hoppas, att en sådan överblick skall kunna i någon mån bidraga till
att för oss biblioteksmän själva klargöra vad vårt statistiska arbete kan och
bör ge just för oss. Jag tror, att en sådan överblick möjligen skall kunna
ge vissa uppslag till en diskussion angående åstadkommande av likformighet
i de vetenskapliga bibliotekens statistik, något som väl utan tvekan måste
erkännas vara synnerligen önskvärt, men åtminstone för närvarande ännu
endast delvis är förverkligat. Ytterligare vill jag här påminna om den rent
praktiska synpunkten, att först en likformigt förd statistik ger möjlighet till
något så när säkra jämförelser mellan olika institutioner, och även om vikten
ur administrativ synpunkt av att ha en likformigt förd statistik att stödja
sig på, då det gäller framställningar av krav och önskningar inför
statsmakterna.
Det är en dylik överblick av de viktigaste frågorna inom de svenska
vetenskapliga bibliotekens statistikforing, som jag här vill framlägga, och
denna överblick får helt naturligt huvudsakligen formen av en redogörelse
för huvudpunkterna av vårt statistiska arbete och innehåller varken några
teoretiska spekulationer eller några alltför ingripande reformförslag. Endast
på ett par punkter har jag ansett mig böra verkligen kritiskt vända mig
emot nu brukade metoder i svensk biblioteksstatistik. Vad jag hoppas är,
att min redogörelse med sitt lilla kritiska inslag möjligen skall kunna tjäna
som ett uppslag till diskussion angående fastställande av gemensamma regler
för de vetenskapliga bibliotekens statistik. Från folkbiblioteken har jag helt
och hållet bortsett, dels därför att deras verksamhet ligger utanför mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
