Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 TONI SCHMID
endast Benedictus 21/3, *or vilken även translationsdagen ll/i uppföres, och
cistercienserhelgonet Bernardus 2%. Det enda specialbetonade namnet är
den redan nämnde böhmiske abboten Procopius. Officiet står mellan octava
apostolorum G/i och translatio Benedicti n/i. Nu dyrkas enligt Bruiningks
undersökning en Procopius i Riga ärkestift och här på ett enda ställe,
nämligen i Maria-Magdalenaklostret i Riga.1
Officiet ger sålunda en ytterligare begränsning ifråga om proveniensen.
En undersökning av de tillägg, som gjorts till det ursprungliga breviariet,
stadfäster riktigheten härav.
Det första tillägget avser en komplettering till hela proprium sanctorum.
Det börjar med protomartyren Stephanus 26/i2 och slutar med aposteln
Thomas 21/i2. I allmänhet förekomma de helgon, som här upptagas, icke i det
ursprungliga breviariet, ehuru en del fester nämnas två gånger; bland dessa
äro även höga fester som purificatio 2/s» assumptio 15/s och nativitas Marie
8/a samt bland andra Bernardus och Procopius.
Redan förut har man kunnat konstatera att bland ordenshelgonen endast
upptagits de gamla, monastiska. Vid granskningen av det här framhållna
tillägget förstärkes detta intryck i hög grad. Under det att endast
mendikant-helgonet Franciskus upptages, dels upprepas de benediktinsk-bernardinska
festerna, dels utökas de. Det senare sker icke endast med tämligen allmänt
brukliga festdagar som t. ex. den för Benedictus’ syster Scolastica, utan även
med ganska speciella ; här må endast nämnas gruppen : Sother, Donatianus
et Rogatianus, den franske abboten Sequanus. Cistercienserprägeln är
ofrånkomlig. Detta är ett nytt moment i bevisföringen. Maria-Magdalenaklostret
i Riga var ett nunnekloster av cistercienserorden.2
Efter tillägget till proprium sanctorum följa commune sanctorum och
cantica, därefter med annan hand följande tillagda rubrik: »Desse lectie schal
stån des sunavendes na pinxsten». Det är här fråga om en leetio de Sancta
Maria Magdalena, som föregås av en kort bön. Åter ett moment som leder
till klostret i fråga.
Bland de hymner, som fylla kolumnerna närmast efter, finnes en för
Josefsdagen. Den är identisk med hymnen ad vesperas i Rigabreviariet 1513.3
Det enda av de återstående tilläggen, som är av större intresse, är
»Historia de Sancta Birgitta». Denna är icke Rosa rörans utan den upsalien-
1 Bruiningk, a. a., helgonregister, Maria Magdalena.
2 I tillägget möter även det första och enda nordiska helgonet: Birgitta. Hennes
kollektbön står mellan Maria Magdalena 22/7 och Christina 24/t. Hon skall alltså firas den
23/t eller dies natalis.
3 Jfr Seitz, a. a., s. 368.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
