Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Svend Dahls Bibliotekshandbok, översatt, bearbetad och med bidrag av svenska
fackmän utgiven av SAMUEL E. BRING. Bd 2. Bibliotekshistoria,
bibliografi. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1931. 497 sid. 8°. 111.
Då den andra delen av Haandbog i Bibliotekskundskab i dess 3:e
upplaga nu föreligger i den svenska bearbetningen, är detta viktiga och
betydelsefulla arbete bragt till avslutning, och man känner sig omedelbart
inför detsamma manad att till utgivaren uttala ett tack och en lyckönskan;
han har med detta arbete gjort sig i hög grad förtjänt om svenskt
biblioteksväsen.
Ur rent svensk synpunkt skulle man nog gärna ha sett — och denna
mening har hysts icke minst av recensenten själv — att en handbok sådan
som den föreliggande kunnat utarbetas med bidrag endast av svenska
biblioteksmän. Men det danska arbetet, som ju redan i sin första upplaga
tilldrog sig allmänt erkännande i de nordiska länderna, var en giund att
bygga på, och åtskilliga grenar av bok- och biblioteksväsendet, som böra
behandlas i en handbok, och som även behandlats i den danska, borde
jämväl i ett likartat svenskt arbete vinna nödigt beaktande. Det låg då mycket
nära till hands att, för undvikande av ett icke av behovet påkallat
dubbelarbete, tillgodogöra sig för en svensk handbok dels de delar av den danska,
som behandla ämnen av allmänt biblioteksvetenskaplig karaktär, dels i
lämplig omfattning framställningar särskilt rörande dansk och norsk
bibliotekshistoria. Endast de delar av handboken, som skulle omfatta svenskt
bok- och biblioteksväsen, behövde utarbetas av svenska biblioteksmän. Säkert
är, att i den form, i vilken handboken nu föreligger, är den ett
utomordentligt vackert uttryck för nordiskt kulturellt samarbete.
Handbokens första band, som utkom 1924, behandlande bokhistoria och
bokframställning, har recenserats i denna tidskrifts ll:e årg. (1924). Bland
de svenska bidragen tilldrog sig riksbibliotekarien I. Collijns Översikt av
det svenska boktryckets historia 1483—1700 största upppmärksamheten ; det
är blott att beklaga, att utrymmesskäl hindrade honom att giva
framställningen den bredd, som man skulle ha önskat med kännedom om hans
djupgående insikter och forskningar på detta område. Av bestående värde äro
ävenledes avhandlingar av förste bibliotekarien A. Nelson, om Medeltidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
