Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spanska historiska, teologiska, språkliga och andra verk. Från Spanien styr
han ånyo kosan till Italien, där vi 1596 och 1597 finna honom i Padua och
Venedig. Från hans beskickningsresa till Nederländerna 1607—08 har jag
likaledes antecknat flera i Haag i dec. 1607 inköpta arbeten. I en av de
böcker han erhållit efter fadern har han uppgjort en förteckning på 100
böcker, avsedda för dagligt bruk, och denna boklista är synnerligen viktig
för vår kännedom om den danska adelns bildningsintressen vid slutet av
1500-talet.1 Troligen är förteckningen ganska typisk för ett bättre danskt
herrgårdsbibliotek omkring år 1600.
I såväl danska som svenska och tyska samlingar har jag påträffat
böcker som tillhört olika medlemmar av släkten Brockenhuus, däribland
riksmarsken Frans Brockenhuus till Brangstrup (1518—69), och hans ende
son Lauritz Brockenhuus (1552—1604). Sannolikt har flertalet av dessa
böcker genom arv kommit att hamna hos familjen Ulfeld, framför allt hos
de litterärt intresserade bröderna Corfitz och Lauritz Ulfeld, vilkas moder
Birgitte var dotter till Lauritz Brockenhuus. Flera hithörande volymer
återfinnas i katalogen över Lauritz Ulfelds bibliotek, någon bok har en
prisuppgift av den typ vi bruka finna i en del böcker som tillhört fadern Jacob
Ulfeld, andra kunna vi ej på yttre grunder hänföra till Ulfeldska bibliotek,
men de kunna naturligtvis ändå hava kommit samma väg. Det är emellertid
icke fråga om något mera betydande volymantal, förmodligen har släkten
Brockenhuus icke ägt något bibliotek av större omfattning. Frans
Brockenhuus hade dock fått en omsorgsfull uppfostran, varom hans ovanliga
duglighet och mångsidiga intressen otvivelaktigt vittna. Förmodligen kunna
många av hans böcker hava ingått i Corfitz Ulfelds bibliotek, varav
säkerligen större delen vid slottsbranden i Stockholm 1697 gick till spillo.2
Ett danskt bibliotek från förra hälften av 1600-talet, som erbjuder flera
1 Publicerad och kommenterad av ELLEN JØRGENSEN i senast a. a., s. 175—182.
2 I det Kgl. Bibliotek har jag annoterat följande böcker med Frans Brockenhuus’
namn: Joh. Brentius, Catechismus (Wittenb. 1553), Erasmus Roterodamus, Adagiorum
chiliades (Basel 1551, fol.), Hieronymus Weiler, Altera pars annotationum in epistolas
dominicales (Magdeb. 1562), i Universitetsbiblioteket i Köpenhamn Johannes Curio, Conservandae
sanitatis praecepta (Francf. 1559) och bland Birgitte Göyes böcker på Herlufsholm en
volym innehållande tvänne arbeten av Niels Hemmingsen, Commentarius in epistolam Jacobi
appstoli och De regeneratione spirituali, bägge tryckta i Köpenhamn 1563. I
Universitetsbiblioteket i Oslo har Melanchthons Philosophia moralis (Argent. 1546) och i Trondhjem
Acta apostolorum ausgelegt durch Johannem Brentium (Nürnb. 1551, fol.) likaledes hans
namnteckning med årtalet 1553 resp. 1552. Den i Oslo befintliga boken ur Frans
Brockenhuus’ bibliotek har senare bl. a. tillhört Henning Valckendorff, som 1604 antecknat
sig som ägare. Lauritz Brockenhuus har ägt Cicero, Epistolae familiäres (Lips. 1562) och
Illustrium poetarum flores per Octavianum Mirandulam coîlecti (Argent. 1559).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
