Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I ÄLDRE DANSK BIBLIOTEKSHISTORIA 25
Han gjorde vidsträckta utrikes resor i början av .1600-talet1, tjänstgjorde
någon tid i armén, men tycks senare huvudsakligen hava levat som
privatman på sina gårdar, ägnande sig åt lärda studier. Att han behärskat både
grekiska och latinska språken och flitigt studerat de klassiska vittra
författarna samt kyrkofäderna, visar den mängd av citat ur dylika både på latin
och grekiska han gjort i sina böcker, ävensom den mängd av framför allt
de antika författarnas skrifter han i övrigt ägt i sitt bibliotek.
Kyrkohistoriska och profanhistoriska arbeten, reseskildringar, filosofi m. m. äro även
särskilt väl företrädda bland hans böcker ävensom många franska teologiska
verk, uppbyggelseskrifter och polemiska verk inom den reformerta kyrkan.
Att han varit en boksamlare i rätt stor stil, torde framgå även därav att
flera bibliografiska arbeten finnas i hans bibliotek. Ett dylikt, Franciscus
Sweertius, Athenae Bjelgicae (Antv. 1628, fol.) är en gåva till honom från
Stephanus Joh. Stephanius i Sorö 1631, med vilken han tydligen stått i
förbindelse.
När och på vad sätt Mogens Friis’ bibliotek införlivats med det Kgl.
Bibliotek är obekant. Werlauff tycks antaga att det skett efter hans död
och att biblioteket möjligen tagits som ersättning för fordringar regeringen
hade i den avlidnes bo.2 Emellertid framgår det av vissa band med
Mogens Friis’ namn, att åtminstone dessa på ett mycket tidigt stadium, redan
på Fredrik Hirs tid, inkommit i biblioteket. Ett par folianter med namnet
Magnus Frisius skrivet på titelbladet äro nämligen ombundna i de för
Fredrik III:s bibliotek typiska banden med hans namnchiffer i ryggen.3 Detta
behöver visserligen endast betyda, att Mogens Friis överlämnat några
volymer som gåva till Fredrik IILs nygrundade skapelse, men det kan
naturligtvis även vara ett bevis för att hela Mogens Friis’ fäderneärvda bibliotek
ditkommit redan under Fredrik IILs regering.4 Vid den stora ombindningen
1 Som minnen från dessa resor har han hemfört flera i utlandet köpta böcker, så t. ex.
Les œuvres de Clément Marot (Niort 1596), Castiglione, Le parfait courtisan (Paris 1585) och
Joh. Calvin, Traitté des reliques (Genève 1599) samtliga förvärvade i Orléans (Aureliae). —
Niels Friis inskrevs den 28 aug. 1604 vid universitetet i Orléans (E. WRANGEL, Danske
og norske Studenter, der ere indskrevne i »Natio Germanica» vid Univ. i Orléans; i:
Personalhist Tidsskr., R. 4, Bd 1, s. 133).
2 Werlauff, a. a., s. 72.
3 Plinius Secundus, Historia mundi (Aurel. Allobrog. 1616) och Aristoteles, Politica
(Basel 1582).
4 Detta bör i så fall hava skett genom direkt förvärv från Fredrik III:s sida och
icke genom något av de trenne stora bibliotek som bilda grundvalen till det Kgl. Bibliotek,
ty Mogens Friis’ böcker återfinnas varken i Gersdorffs, Lauritz Ulfelds eller Scavenii
kataloger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
