Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 O. WALDE
(1555—89).1 Vidare kunna av hans böcker förtjäna nämnas Heimoids
Chro-nica slavorum (Francf. 1581, fol.), ett samlingsband innehållande Wolfgang
Kilian, Genealogia Austriae ducum archiducum regum imperatorum (Aug.
Vindel. 1623) och Joh. Cernitius, Decem e familia burggraviorum
Nurnber-gensium electorum Brandenburgicorum eicones (Berlin 1626), samt Aymo,
Commentarii in consuetudines Aruerniae (Paris 1549) och Bernardin Rocca,
Imprese, stratagemi et errori militari (Vinegia 1567). I universitetsbiblioteket
i Oslo har jag jämväl antecknat flera volymer med Ove Juuls namn.2
Peder Juel till Hundsbæk (d. 1656), tillhörande en annan adelssläkt
än de nyssnämnda bröderna Axel och Ove Juul, har varit ägare till ett
antal böcker prydda med en vacker oval pärmstämpel, med hans vapen och
namnet i runor.3 Denne Peder Juel är huvudsakligen känd som dansk
ge-sant i Stockholm åren 1647—55, varunder han utvecklade en energisk
verksamhet som rapportör och övervakare av Corfitz Ulfelds stämplingar i
Sverige. Hans runologiska intressen visa sig utom i det runskrivna namnet i
pärmstämpeln även i smärre uppteckningar med runor i någon bok.4 Om
han varit ägare till något större bibliotek är mig obekant. De böcker jag
funnit med hans pärmexlibris äro endast ett fåtal5, men det är ju ej säkert
att han använt sig härav annat än undantagsvis, och hans namnteckning
har jag blott mött i en enda bok.
Som bekant övergick ett av de värdefullaste privatbibliotek, vilka vid
mitten av 1600-talet funnos i Danmark, i svensk ägo, i det den svenske
residenten Magnus Dureel å Magnus Gabriel de la Gardies vägnar år 1651
inköpte historikern Stephanus Joh. Stephanii på viktiga handskrifter i
nordisk historia och tryckt litteratur inom skilda områden rika bibliotek.
1 C. Jul. Caesar, Commentarii (Lausanne 1571, fol.) har följande anteckningar: 1.
Absalon Julius 74 [stämplat å pärmen:] AI 1574. 2. O venus Julius Ivari fil. 1631.
2 Onuphrius Panvinus, Fastorum libri 5 (Venet. 1558), Biblia hebraice (Paris 1544),
Joh. Georg. Krullius, De regali monetarum jure (Jenae 1667) med anteckningen »Ovidius
Juli mpp. Aggershusij Norvagor: 1673». Ove Juul var under några år vice ståthållare i Norge.
3 Stämpeln avbildad i ELBERLING, Breve fra en Bogelsker, s. 111.
4 Gabriele Zinano, Delia ragioni de gli stati (Venetia 1626).
5 Antonius a Burgundia, Mundi lapis lydius (Antv. 1654), Harangues heroiques des
hommes illustres modernes (Paris 1643) och Wexionius Gyllenstolpe, Epitome
descrip-tionis Sueciae, Gothiae, Finlandiae (Åbo 1650), som sedan varit i Willem Worms ägo.
Dessutom skall enligt Langes proveniensanteckningar Peder Juels pärmstämpel finnas i
Hielmst. 1624, 8:o. I Oslo UB har jag mött hans pärmexlibris på Apuleius,
Metamorphoseon libri XI (Gouda 1650) och Thomas May, History of the parliament of England,
which began Nov. 3rd 1640 (London 1647, fol.). Även i Videnskabsselskabets bibliotek
i Trondhjem finnes en volym med denna stämpel, Metamorphosis Anglorum (1643).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
