Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I ÄLDRE DANSK BIBLIOTEKS HISTORIA 57
handskrifter.1 Emellertid synes även brodern Mogens hava varit en
boksamlare av högst betydande mått. Såväl i det Kgl. Bibliotek som i
Universitetsbiblioteket och andra danska samlingar har jag påträffat mängder
av böcker med hans namn, och vad mera är, dessa böcker äro försedda
med ett nummer eller signum nedtill på titelbladen, med samma signum
ofta även på ryggen och bestående av en bokstav, oftast A och ett tal. I
många dylika böcker förekommer jämväl, som sagt, namnet, men så är ej
alltid fallet. Säkerligen härröra dock alla böcker med dylikt signum eller
avdelningsnummer ur Mogens Krags bibliotek. Hans boksamling har av allt
att döma uppgått till minst 3,000 volymer; det högsta nummer jag anträffat
är A 2791, men det är också möjligt att man har att räkna med ett vida
mera betydande volymantal, beroende på hur man har att tänka sig
signeringssystemets och numreringens art. I böckerna förekommer även vanligen
ett rödkritenummer, sannolikt härrörande från den auktion, på vilken
biblioteket försålts. Om det i sin helhet förvärvats för det Kgl. Bibliotek eller
blott en betydande del därav inköpts, känner jag ej.2 De böcker ur
Mogens Krags samling som finnas i Universitetsbiblioteket i Köpenhamn
härröra i allmänhet från donationen av det Kgl. Biblioteks dupletter 1730 efter
branden, en del även från de senare åren företagna bokutväxlingarna
mellan de bägge biblioteken.
Om Mogens Krag själv anskaffat detta stora bibliotek eller om möjligen
någon del därav är arvegods är svårt att säga. En av hans bröder
Herman Krag dog före 1650, förmodligen i fransk krigstjänst.3 Jag har endast
i en bok påträffat bägge brödernas namn4, men sannolikt har Mogens Krag
ärvt mera av denne broders bibliotek, liksom han väl även efter faderns
1 WALDE, Storhetstidens litterära krigsbyten, 2, s. 405 ff. — Den s. k. Christence
Krags vapenbok, tidigare i Riksarkivet i Stockholm, efter handskriftsutväxlingen 1929 i
Rigsarkivet i Köpenhamn, är till större delen upplagd av Niels Krag och har även tillhört
hans son Otto Krag (William Christensen, Nogle Slægtebogs- og
Våbenbogs-Under-sögelser; i: Personalhist Tidsskr., 50, s. 8—19).
2 Att någon enstaka bok med namnet Magnus Kragh även har Lauritz Ulfelds
namnteckning behöver väl endast betyda att denne som gåva eller annorledes kommit i
besittning därav och icke att han förvärvat hela Mogens Krags bibliotek. Möjligen kan ju
också ägareföljden vara den omvända, så att Mogens Krag erhållit någon av Lauritz
Ulfelds böcker och icke tvärtom. Ett arbete med bägge namnen är t. ex. Les statuts de
Tordre de Sainct Jean de Hierusalem (1643, foL). En jämförelse mellan mina anteckningar
och titlarna i Lauritz Ulfelds katalog visar, att i varje fall icke något större antal av
Mogens Krags böcker kunna ha ingått i Ulfelds bibliotek.
3 THISET, Stamtavler over danske Adelsslægter, 5, s. 186.
4 I Luca Assarino, Stratonica (Venet. 1637) förekomma både namnet Hermannus
Kragh m.pp. och Magnus Kragh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>