Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 RECENSIONER
historien. Även om det är mycket nyttigt för en biblioteksman att ha alla
dessa uppgifter och upplysningar samlade på ett ställe, måste man likväl
ställa sig tveksam till en sådan åtgärd, som här vidtagits, att lämna åsido
långt viktigare sidor av lärdomshistorien, t. o. m. en den allra kortaste
historik över lärdomshistorien i sin helhet, och medtaga en mindre del därav.
På så sätt kan man ju stoppa in i en bibliotekshandbok nästan vad som
helst, och var skall det då sluta? Och varför ha de vetenskapliga
akademierna föredragits framför de litterära tidskrifterna eller universiteten? En
kort skildring av dessa senares uppkomst och betydelse för det
vetenskapliga livets utveckling kunde bättre ha försvarat sin plats i en handbok med
en så vetenskaplig läggning som Milkaus.
Till den här ifrågavarande delen av handboken har Milkau även fört
bibliografien, och därom är ju ingenting att säga, då den ju har lika mycket
sammanhang med boken som med biblioteken. Kapitlet »Theorie und
Geschichte der Bibliographie» har helt naturligt till författare Georg Schneider,
Bibliotheksrat vid Preussische Staatsbibliothek. Titeln på dennes bidrag är
i så måtto vilseledande, att han behandlar mycket mera än bibliografiens
teori och historia. Schneider ger här, kan man säga, ett mycket kort
sammandrag av vad han utförligt behandlat i fjärde upplagan av sin välkända
»Handbuch der Bibliographie». Huvudsakligen uppehåller han sig dock vid
förklaringen av ordet bibliografi och de olika slags bibliografier som finnas,
beroende på den utgångspunkt, som lägges till grund för det bibliografiska
förtecknandet. Av de olika slagen bibliografier redogör Schneider
emellertid närmare endast för de nationella och f ack vetenskapliga, berör kortfattat
andra grupper, som han sammanför under en gemensam benämning
(»Übergangsarten der Bibliographie») och slutar med att i korta drag karakterisera
de mera moderna internationella bibliografierna. Man kan emellertid icke
undgå att lägga märke till det osedvanligt lilla utrymme, som ett så
centralt och för biblioteksmannen så oerhört viktigt ämne som bibliografien fått
sig tillmätt, endast 21 sidor, under det att de mera periferiska kapitlen om
språken och de vetenskapliga sammanslutningarna vardera upptaga 26 sidor.
För egen del — jag hoppas och tror, att många instämma med mig — skulle
jag hellre sett, att Schneider fått till sitt förfogande alla dessa 73 sidor
tillsammans och mera därtill. Ingen skulle haft något att invända, om
utgivaren i en dylik situation sett sig nödsakad att utesluta de båda
ovannämnda kapitlen, det första och sista i handboken.
Tyngdpunkten i Milkaus utgivna handboksdel ligger helt naturligt i
skildringen av boktryckarkonstens, illustrationskonstens, bokhandelns och
bokbandets utveckling genom tiderna. Tvenne kapitel, i omfång upptagande
nära 250 sidor, äro ägnade åt boktryckarkonstens historia från dess
uppfinning fram till våra dagar. I det första av dessa behandlas dock
bok-illustreringen tillsammans med boktryckerikonsten. Inkunabeltiden och
1500-talet har chefen för universitetsbiblioteket i Bonn, Erich von Rath, fått
på sin lott. Denne är ju tillika den ledande inom den kommission, som ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
