Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 RECENSIONER
finner man där icke ett ord om huru ett bokband gjordes eller göres, icke
heller någon förklaring på facktermer, som höra till bokbandet, t. ex. fast
eller lös rygg, upphöjda bind och liknande, icke heller någon utredning om
bokbinderimaterialierna, såsom olika slags skinn, vellum och buckram m. m.
I de båda kapitlen om boktryckarkonsten är också hela boktryckstekniken
utesluten. Alla de många termer och uttryck, som höra samman med det
äldre boktryckets teknik, äro icke närmare förklarade. De viktigaste
tekniska uppfinningar, som under århundraden gjorts för tryckets förbättring
och snabbare tillblivelse, äro visserligen omnämnda men icke beskrivna.
Nog är det väl ändå nödigt, att den blivande biblioteksmannen har någcn
aning om, hur en tryckt bok kommit och kommer till, nog bör han väl
också kunna skilja grundprincipen i en linötypesättmaskin från en
mono-typesättmaskin. Man hade också väntat att finna förklarande utredningar
om skillnaden mellan plantrycks- och djuptrycksmetoder samt redogörelser
för de numera använda moderna illustrationstrycken såsom ljustryck,
auto-typier, fotolitografier m. m. Det är ju möjligt, att något av den teknik, som
hör samman med bokframställningen, blir behandlat i den följande delen,
men nog hade man väntat att finna de tekniska metoderna något utförligare
berörda och facktermerna förklarade just i den del, som är ägnad åt boken.
Någon liten kännedom om det tekniska förfarandet vid bok- och
illustrationsframställningen samt någon inblick i de tekniska facktermernas betydelse
och innebörd bör väl ändock en biblioteksman äga, emedan han så ofta i
sin dagliga umgängelse med boken stöter på frågor, som äga intimt
samband med dess teknik. Utan att vilja överdriva betydelsen av en sådan
kunskap, kan jag omöjligen anse det boktekniska som något biblioteksmannen
ovidkommande eller fallande utanför en bibliotekshandboks uppgift. Tvärtom
tror jag det vara betydligt viktigare för biblioteksarbetaren att något känna
till den teknik, som sammanhänger med boken, än t. ex. språkens
fördelning och inbördes släktskap — för att nu välja ett exempel ur Milkaus
handbok.
I det föregående har redan framhållits, att bidragen i denna
handboksdel äro av ett högt vetenskapligt värde. Synnerligen talrika hänvisningar
till tryckta källor, publicerade utredningar och andra sammanfattande
framställningar finnas överallt, och varje mera betydande utsago är styrkt
förmedelst hänvisning till tillgänglig litteratur. Därigenom blir handboken av
ovärderlig nytta för alla, som forska på hithörande områden, och för
biblioteksmannen blir den genom sina litteraturanvisningar en nödvändig
uppslagsbok, som kommer att bereda honom mycken lättnad i arbetet. Ett kapitel
synes mig i sagda hänseende vara betydligt underlägset de övriga.
Visserligen finner man i Harnacks framställning av de vetenskapliga akademierna
citerade historiker och sammanfattande redogörelser för akademiernas
verksamhet, men däremot saknar man behövliga hänvisningar till sådana arbeten,
som innehålla samlade uppgifter om vetenskapliga akademier och sällskap
i olika land eller speciella slag av dylika sammanslutningar. Ett och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
