Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S6 TONI SCHMID
gränserna. Endast fyra månader äro bevarade, fördelade på två
pergamentsblad i folioformat. Det ofullständiga skicket försvårar givetvis ytterligare
lokaliseringen. Om det skrivits inom Strängnäs stifts gränser eller om det
tillhör en med stiftet ensartad grupp, är ju i själva verket utan betydelse.1
Kalendariet har redan av Collijn hänförts till Strängnäs. Det uppför Eskils
festdag 11/e och med en festgrad, som knappast kan gälla den föga
uppmärksammade aposteln Barnabas, som är inskriven under samma datum.
Det upptager Botvid 2S/7 med röd färg. Det överraskar genom sina
jämföresevis få fester. Det är mindre ordensbetonat än den senare
Strängnäslängden; icke ens Bernhard finnes.2 Däremot upptages den i äldre tid icke
så sällsynta translatio Benedicti 11/7.3 Av intresse äro Divisio apostolorum
15/74 och Margareta 2% — hennes gängse datum i Uppsverige, vårt speciella
kalendarium har nji Mildridas festdag. Ett enda icke-svenskt nordiskt
helgon förekommer, detsamma som senare: Olav den helige 29/t. Av svenska
finnes förutom stiftshelgonen blott Erik, denne som hög fest liksom ännu
vid slutet av medeltiden. De fyra månader, som äro i behåll, upptaga även
fester, vilka vid slutet av medeltiden icke finnas i någon svensk stiftslängd,
däribland några engelska helgons. De ha genomgående låg festgrad, såvida
den uttryckligen är utsatt blott commemoratio. Möjligen äro de endast
utskrivna ur något martyrologium. Man kommer dock ihåg, att den ene
Strängnäsmissionärens engelska härkomst är relativt bra bestyrkt och att någon
tradition, möjligen uppehållen av senare förbindelser, ligger till grund
härför.5 Flera av festerna i fråga återkomma i en eller annan av senare
medeltidens kalendariet6
Det nästa kalendariet, II i tabellen, är fullständigt och kan rätt
noggrant bestämmas.7 Den 1j\2 antecknas: Obiit dominus siggo canonicus de
1 Endast kalendariets ursprungliga text tages här i betraktande. Det har av en senare
hand ändrats, utan tvivel i och för bruk inom Västerås stift.
2 Detta skulle närmast tyda på ett stift som t. ex. Uppsala, där cistercienserklostren
icke spela någon stor roll. Detta uppväges å andra sidan genom den förste ärkebiskopens
ordenstillhörighet. Intetdera behöver dock ha haft betydelse.
8 Uttrycket translatio omöjliggör väl påverkan från de äldre benediktinerna, som icke
erkänna relikernas translation.
4 Fest och datum äro genomgående för Strängnäs (se tabellen). Se ovan s. 4 not 3.
5 Om Eskil jfr Scandia, IV, s. 102 ff. Eskil begränsas i de äldsta källorna ej till
något stift. — Bland festerna möter också den sällsynte abboten Maurinus’ 10/e. Anmärkas
kan, att denne redan tidigt förekommer i en lundensisk källa, i Liber daticus.
G Endast det ursprungliga kalendariet är upptaget. Det har senare omarbetats i
Västerås.
7 A 92 a i Uppsala universitetsbibliotek. Endast kalendariebladen (pergament,
oktavformat) äro bevarade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
