Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 TONI SCHMID
Det sista av de upptagna kalendarierna (XII) är endast traderat som
fragment; blott ett pergamentsblad i folioformat med två månader finnes
kvar (maj—juni). Det härrör från 1400-talet. Man fäster sig genast vid
festdagarna för Eskil n/e och Barnabas 12/6 — Strängnäsdatum för båda,
och båda utmärkta med röd färg. Festgraderna kunna icke jämföras för
juni; de äro bortskurna. För maj finnas de kvar och överensstämma med
de strängnensiska med undantag av Eriksdagen. Konung Erik jämställes
i de sena Strängnäskalendarierna i rang med Eskil.1 Här i XII har han
däremot icke högsta festgrad. Emellertid vet man icke, när denna tilldelats
honom i Strängnäs eller om den måhända var olika i olika delar av stiftet.2
Två fester tyda på influens från ett annat svenskt stift: Linköping. Den
ena är translatio Dominici med festgrad simplex 24/5-8 Den andra är
Birgittas kanonisation, införd 26/5. Denna sista anteckning är emellertid
förvanskad i två avseenden. Birgitta har icke kanoniserats i maj utan 7/io, och
den Birgittafest som verkligen firas i maj i Linköping (translatio) faller på
28/ö icke 26/ö.4 Även i Linköping och hos birgittinerna i Vadstena har Erik
dock haft högsta festgrad, vilket ej är fallet i XII. Tidpunkten för denna
festgrads tillkomst kan dock icke heller för Linköping bestämmas med
visshet. — Fragmentet XII måste således anses som ganska blandat. Det kan
tillsvidare ej lokaliseras noggrant, ehuru det förefaller sannolikt, att det
upplagts i en gränstrakt mellan de båda stiften eller i en trakt som någon gång
påverkats av birgittinerna. De fester, vilka tyda på Linköping, ha dels
säkerligen ej höjt sig över en kommemoration (26/5)> om ens den funnits, dels har
en simplexrang. Eskil har däremot haft hög rang och Strängnäsdatum;
varför kalendariet dock torde ha skrivits inom stiftet.
Kalendariet XI är fogat till en laghandskrift i kvartformat och skrivet
vid slutet av 1300-talet.5 Det är en handskrift av Södermannalagen, varför
man ju väntar ett Strängnäskalendarium. Överensstämmelsen med dess
karakteristiska fester inskränker sig dock till Eskilsdagen. Som sådan utmärkes
ll/e med röd färg. Därmed är det också slut. Eskils translationsfest 6/io är
1 Jfr tabellen VII, VIII.
2 Även det äldsta kalendariet (I) utmärker Erik som mycket hög fest, men festgrad
angives där ej uttryckligt.
8 Hos dominikanerna har festen givetvis högre rang. I andra svenska stiftskalendarier
från medeltidens slut förekommer den icke.
4 Festrang är icke utsatt. Detta är ej heller fallet vid Bedadagen 28/ö. Som därav
framgår ha dessa båda dagar ej haft någon betydelse för den eller de, kalendariet var
avsett för.
5 N. Beckman, Studier i outgivna handskrifter, s. 137 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
