Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 TONI SCHMID
johanniterfester eller danska helgon inom Strängnäs stift under
ifrågavarande tid kan kalendariet giva en vägledning.6
Tabellen ger en bild av de olika riktningar och skiftningar, som
medeltida kalendarier inom ett begränsat område kunna uppvisa, även i ett stift
som icke är gränsstift och där den kyrkliga och speciellt den liturgiska
utvecklingen varit jämförelsevis lugn.
Som materialet visar, har förutom de kalendariska linjer, som slutligen
enats till stiftskalendariet 1495, funnits andra. De ha kommit från olika
utgångspunkter eller påverkats från olika håll. De äro klosterkalendarier,
lagmanskalendarier och troligen kalendarier från stiftets gränstrakter eller
från någon stad.
Materialet utgör självfallet endast en bråkdel av det som en gång
funnits. Man blir därför icke förvånad, om brev, vilka utfärdats inom
Strängnäs stift, i dateringen använda helgondagar, som icke ingå i något av de i
tabellen upptagna kalendarierna. Ett exempel erbjuder ett brev, som år 1391
utställts i Riseberga kloster på den helige Tyrgillus’ dag. Detta
Cistercienserkloster i Närke har således i likhet med Eskilstuna kloster skiljt sig från
stiftskalendariet ej blott genom ordenshelgonen utom även genom andra,
nordiska helgon. Tyrgillus låter förmoda kontakt med Norge.
Södermanlands tredje och Södertäljes särskilda helgon, Ragnhild, som är känd från
annat håll, har icke heller mött i något kalendarium.
De Strängnäskalendarier som tryckts 1487 och 1495 äro otillräckliga
vid bedömande av Strängnäs stifts liturgiska bruk, urkundsdateringar och
helgonkult under medeltiden. De äro endast slutresultat, ett sovrat, ensidigt
och delvis kanhända godtyckligt reviderat slutresultat.
1 Från ett Johanniterkloster i Sverige härröra med stor sannolikhet även två
kalen-darieblad från 1400-talet, som nu förvaras i Kungl. bibi. i Stockh.: A 103 a I. Här möter
helt igenom samma liturgiska tradition. Johannes döparens festdag, Decollatio 29/8, har
högsta festgrad totum duplex, likaså korsfesten Exaltatio crucis 14/p. Med
johannitertraditionen överensstämma fest och datum för: Symeonis l8/2, Quadraginta martyrum n/a,
Alex-andri ep. et m. 18/3, Zachei ep. 23/s, Maurilii 13/b och Cleophe 2ib. — Liksom i
Eskilstunakalendariet utsättes duplexgraden för oktaven av en mycket hög fest, t. ex. Octaua
assump-cionis 22/s. Påpekas borde måhända särskilt, att helgonen Symeon, Alexander och Zacheus
voro biskopar i Jerusalem samt att även Quadraginta martyrum ursprungligen är en
jeru-salemitisk fest. För Sverige talar Sigfridsdagen 15/s med duplexgrad, samma grad som i
Strängnäs ännu 1487. Med Eskilstunalängden har detta kalendarium även det danska
inslaget gemensamt. Redan uppläggaren har infört Lucii 4/3> en senare hand även den andra
Luciusfesten 25/s. Denna senare anteckning är numera svårläst och urblekt, men man kan
urskilja: translacio sancti 1 .... pape et martiris. — De fyra bevarade månaderna
komplettera Eskilstunakalendariet, där just dessa saknas. Se tabellen nr IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
