Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
liggande, i Patentverkets bibliotek förvarade registren till meddelade patent,
som upptagas å s. 156, höra hit.
Katalogen är systematiskt uppdelad i 10 huvudfack med
underavdelningar, sammanlagt 45 specialfack. Härutinnan avviker utgivaren helt och
hållet från den för dylika kataloger numera vanliga formen d. v. s.
alfabetisk ordning. Jfr förutnämnda Gesamt-Zeitschriften-Verzeichnis,
Gesamtverzeichnis d. ausländischen Zeitschriften, Union list of sériais. Talrika
hänvisningar från de olika facken kunna dock icke helt ersätta det alfabetiska
register, som nu saknas. Den systematiska indelningen försvårar utan tvivel
användningen av katalogen. Då det gäller tidskrifter och serier torde
biblioteksbesökaren i regel söka en viss publikation, vars titel han känner.
Mera sällan torde frågan gälla, vilka tidskrifter berörande ett visst fack,
som kunna erhållas i svenska bibliotek. I det förra fallet har den
systematiska indelningen intet värde. Vid en dylik uppställning förefinnes alltid
risk för dubbelplaceringar och det har även fröken Lindstedt råkat ut för
t. ex. Répertoire d’art et d’archéologie s. 3 och 207 med olika signa,
Tidskrift för matematik och fysik, tillegnad den svenska
elementarundervisningen s. 49 och 57 med olika signa.
I företalet s. VII framlägger fröken Lindstedt sina regler för själva
katalogiseringen av publikationerna. På samma sätt som sker i
accessionskatalogen göres därvid skillnad mellan s. k. acta och tidskrifter. De förra
indelas i: 1) internationella kongressers och institutioners publikationer, 2)
publikationer utgivna av centrala ämbetsverk, akademier o. s. v., vilkas
verksamhet berör hela landet, med landets namn som uppslagsord, 3)
publikationer utgivna av universitet, lokala institutioner o. s. v. placerade med
orten som uppslagsord. Tidskrifterna d. s. v. publikationer med självständig
titel, antingen utgivna av institutioner eller på annat sätt, bilda å varje fack
den fjärde sviten. Tidskrifterna ha ordnats efter titelns första ord, då detta
ej är ett »adjektiv betecknande ny edition eller serie av en föregående
publikation». Denna ordningsprincip har sina fördelar och nackdelar likaväl som
den i accessionskatalogen använda metoden med första substantiv i nominativ
som uppslagsord har sina förtjänster och svagheter. Det blir i förra fallet
frågan om vad som är att anse som titelns första ord. Fröken Lindstedt
har å ena sidan Lloyd’s register of yachts, s. 201, å den andra Fighting ship,
Jane’s, s. 199, Naval and shipping annual, Brassey’s, s. 202.
Utgivaren har försökt få fasta regler för acta’s katalogisering. Reglerna
i detta avseende äro klara och lämna knappast rum för missförstånd. Men
resultatet har blivit, att statsnamn, Finland, Frankrike o. s. v. i stor
utsträckning blivit använda som uppslagsord. Överhuvud taget har utgivaren
en stor benägenhet för lands- och ortsplacering. Denna har drivits så långt,
att den faktiskt menligt inverkat på överskådligheten och har tvingat
utgivaren till talrika, annars onödiga hänvisningar från tidskriftssviten till
actasviten. Risken att icke finna en sökt publikation föreligger nu väl
egentligen icke tack vare de många hänvisningarna. Man måste sålunda söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
