Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
151
av vetenskapsmän och pedagoger i Uppsala, som på
hans initiativ radierades våren 1931. Två av dessa
föredrag beröra svensk bok- och bibliotekshistoria,
nämligen »Manuskriptet och boken» av förste
bibliotekarien S. E. Bring och »Våra bibliotek» av förste
bibliotekarien A. B. Carlsson.
Hvad, Hvem, Hvor, Når? Morgenbladeis
Register. Indeks til begivenheter og
hendelser. Utarbeidet og utgitt av Eli
Nannestad. Årg. 1 (1930). Oslo 1931. 404 s.
Kr. 25 innb.
For förste gang i norden er det her skapt
et verk svarende til »Times’s» årlige register,
den kjente uundværlige opslagsbok i England
og Amerika. Det er ikke i den vanlige
års-oversiktstil, som vi jo kjenner flere
eksempler på, men simpelthen en kombinert
navn-og sakkatalog overalt som er foregått i
inn-og utland i året 1930 og har funnet vei til
pressen, i dette tilfelle til »Morgenbladet» i
Oslo. Den som har »indexet» dette veldige
stoff er fröken cand. oecon. Eli Nannestad,
der som tidligere bibliotekar ved det norske
utenriksdepartement både har fölt savnet og
erhvervet forutsetninger for å avhjelpe det.
Når Morgenbladet er valgt som objekt,
skjönt der finnes mere utbredte organer å
velge mellem, kommer det av bladets
centrale og tradisjonsrike posisjon. Det er
betegnende at der på Universitetsbibliotekets
avislesesal benyttes flere bind av
Morgenbladet alene enn av de övrige
hovedstadsaviser tilsammen. Men registeret har
selv-fölgelig ikke bare betydning for
Morgenbladet. Man kan slå op i nærsagt hvilken
som-helst avis under den opgivne dato og finne
vedkommende begivenhet omtalt. Men det
allerbeste ved registeret er at hver innförsel
er så precis og utförlig at den allene i de
fleste tilfeller vil gi tilstrekkelig oplysning.
Hvis man f. eks. slår op på »Andrées
ballongferd» vil man av dens 63 underhenvisninger
kunne skrive hele Andrée-funnets historie
likefra det förste rykte fra Ishavet til
bisettelsen i Stockholm og til utgivelsen av boken.
Slik er det med alle de andre 16,000
opslagsord, hvorav enkelte kan bestå av flere hundre
henvisninger. Utförelsen er monstergyldig i
enhver henseende; hver artikel er virkelig
gjennemlest med våken intelligens og dens
innhold koncentrert i en klar form. At et
slikt verk vil ha den allerstörste betydning
for biblioteker, faller av sig selv ; men i
virkeligheten er den en verdifull håndbok for alle
sider av moderne administrasjon, kulturliv og
næringsdrift.
Verket har bare én feil: Det er basert på
fullstendighet og derved er det kommet for
meget dögn- og underholdningsstoff med.
Det kan være spörsmål om det har varig
interesse å få optegnet alle de utstillinger og
konserter som kronprinsesssen har besökt i
årets löp, men når vi finner rubricert dagens
petit-kåserier, matopskrifter og moter, vil nok
de fleste finne at vi er kommet helt ut i
parodien. — Ak ja, — når vi biblioteksfolk
engang kunde forsone oss med at
fullstendighet i våre dager er en absurditet! Det
er ikke det beste som er det godes fiende,
det er fullstendigheten som er det bestes
fiende. Når man er så intelligent til å
»indexe» et mangfoldig stoff som Eli Nannestad,
tiltror man henne også evnen til å gjöre et
forstandig utvalg. Derpå beror det vel
til-slutt om et fortrinlig tiltak som dette
avis-register skal kunne bære sig ökonomisk og
kunne fortsettes. W. Munthe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
