Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
ordf., förste bibliotekarien A. N e 1 s o n, Uppsala,
sekreterare och skattmästare, överbibliotekarien S.
Hallberg, Göteborg, samt förste bibliotekarierna O.
Wieselgren, Stockholm, och G. Carlquist, Lund. Till
revisorer omvaldes förste bibliotekarien H.
Lagerqvist, Stockholm, och J. Samzelius, Uppsala, och
till revisorssuppleanter andre bibliotekarierna S.
Ågren, Uppsala, och R. E r i k s so n, Stockholm.
Riksbibliotekarien Collijn redogjorde för den
internationella bibliotekariefederationens
delegerade-möte i Bern den 9—10 juni 1932 och viktigare där
behandlade frågor. Därefter höll överbibliotekarien
W. Munthe, Oslo, ett med ljusbilder rikt illustrerat
föredrag om »Universitetsbibliotekets i Oslo
utbygning».
Sveriges allmänna biblioteksförening.
På uppdrag av föreningen har andre
bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund Vf. Norlind
utgivit en Svensk biblioteksmatrikel (Stockh. 1932.
58 s. 8°). Matrikeln upptager tjänstemännen vid
Sveriges större offentliga bibliotek (bokbestånd över
2,000 band), dock med uteslutande av de egentliga
läroverksbiblioteken, Av pensionerade tjänstemän
ha endast de från de större vetenskapliga
biblioteken medtagits.
Svenska fornskriftsällskapet.
Sällskapets årsmöte hölls den 23 maj 1932 under
ordförandeskap av riksbibliotekarien I. Collijn.
Enligt den av sekreteraren vid mötet avgivna
berättelsen bestod sällskapet vid årsskiftet av 100
ledamöter, av vilka 48 ständiga. De av sällskapet under
året utgivna skrifterna (h. 166—167) utgöras av : Herr
Ivan. Kritisk uppl. utg. av prof. E. Noreen, H. 3
(sluthäfte) o. andra häftet av Supplement till
Ordbok över svenska medeltidsspråket utg. av doc. W.
Åkerlund. Utom det ordinarie statsanslaget för
budgetåret 1931/32 å 2,000 kr., har till tryckning för
det nämnda ordbokssupplementet ett statsanslag å
1,500 kr. beviljats. I styrelsens sammansättning har
ingen förändring inträtt.
Föreningen för bokhantverk.
Den 28 nov. hade Föreningen inbjudit sina
medlemmar till åhörande av ett föredrag, som
överbibliotekarien vid Universitetsbiblioteket i Oslo
Wilhelm Munthe höll över Nyare norsk
bokkunst. Föredraget, som beledsagades av talrika
ljusbilder, gav en utomordentligt klar översikt över
den illustrerade norska bokens utveckling i modern
tid och det intresserade arbete, som flera av Norges
främsta konstnärer nedlagt på böckers illustrering
och utstyrsel.
Föreningens publikation för år 1932 har nu
utsänts. Den utgöres av ett nu för första gången
fullständigt utgivet verk av Uppsalaprofessorn
Adolph Törneros (1794—1839), Sommar-Odyssé.
Bref till C. A. N., en på grundval av brev till hans
vän, skalden Karl August Nicander utarbetad
reseskildring från sommaren 1825 med inströdda
verser. Den använda handskriften, som bevarats av
den förste utgivaren av Törneros’ Bref och
dagboksanteckningar och för några år sedan jämte andra
värdefulla Törnerospapper skänkts till Uppsala
universitetsbibliotek, har hittills icke varit tillgänglig
för forskningen. Utgivningen har ombesörjts av
andre bibliotekarien vid Kungl. Biblioteket N. Af
ze-lius, som till texten skrivit en litteraturhistoriskt
värdefull efterskrift och förklarande noter. Boken
har försetts med illustrationer av konstnären Bertil
Lybeck och tryckts på Oscar Isacsons
boktryckeri i Göteborg.
Ett bokhantverkshus på Skansen.
Svenska bokhantverkshuset på Skansen invigdes
högtidligen den 26 september 1932. Huset, ett
gammalt Söderhus uppfört 1725, utgör det första bidraget
till det Stockholmskvarter av äldre tidstypiska
byggnader, som Nordiska Museet har för avsikt att
anordna. Det innehåller boktryckeri och bokbinderi
med fullständig inredning från 1800-talets början,
samt därjämte kontor och bostadsrum. Bland
inventarierna märkes särskilt den gamla träpressen från
1813, som tillhört det gamla Hæggstromska tryckeriet
och som tidigare varit utställd i Nordiska Museet.
Härigenom har Sverige fått ett
bokhantverks-museum, om också i annan form än som den
tidigaste initiativtagaren,"Wald. Zachrisson, avsett. Denne
framställde 1901 förslag om anordnandet av ett
dylikt museum, vilket gav upphov till en insamling av
tryckalster och föremål, bland vilka särskilt märktes
C. F. Bernströms värdefulla samlingar. Planen kom
dock icke till stånd, och samlingarna förblevo
magasinerade hos Boktryckareföreningen. Nordiska
Museet å sin sida bringade planen delvis till ett
utförande genom anordnandet av utställningssalen för
boktryckeri och grafiska yrken, vilken inrättades
1915, och likaledes Röhsska museet i Göteborg genom
sin samling av bokhantverk.
Förslaget till anordnandet av ett bokhantverkshus
på Skansen framfördes 1931 av amanuensen A.
Bulow. Sedan Nordiska Museets ledning lämnat
erbjudande att för detta ändamål upplåta ett av
Stockholmshusen, utsändes på Svenska boktryckareför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
