Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benzo Albensis och Johannes Trithemius. Av Axel Nelson, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENZO ALBENSIS OCH JOHANNES TRITHEMIUS 27
2 Bde. FoL». Emellertid finnes handskriften icke upptagen i det ännu
bevarade (Cod. bav. Cat. 122 a) inventarium, som upprättades över de från
Tübingen till München på sommaren 1635 anlända handskrifterna-
Handskriften måste således vid inpackningen hava blivit undanstucken av någon.
Roth (a. a., s. 33 ff.) antager (och giver goda skäl för det antagandet),
att en av Tübingenprofessorerna dr Besold, som varit i hög grad
verksam för bibliotekets utlämnande till bayrarna, lyckats undantaga
Hirsauklostrets dyrbara klenod; han skulle sedan ha lämnat handskriften till de
från Hirsau flyktade munkarna och deras abbot Wunibald; från dessa skulle
handskriften sedan på det ena eller andra sättet (möjligen så, som Ruland
antagit) ha kommit i kurfurst Maximilians ägo. Tyvärr har man hittills
icke kunnat framlägga något urkundligt bevis för tidpunkten, då
handskriften definitivt kom till Munchen.1 Roth, som nedlagt så mycken förtjänst
om utforskandet av handskriftens historia, anser (a. a., s. 36) det vara
en fabel, att Marqvard Freher någonsin skulle ha sett Johannes Trithemius’
fullständiga bearbetning av Hirsauklostrets krönika. Ovan (s. 22 ff.) har
imellertid uppvisats, att han verkligen gjort det — ehuru i en avskrift, den
nu i Stockholm befintliga, det zweibruckska biblioteket en gång tillhöriga
handskriften.
Den bearbetning av Hirsauklostrets krönika, som Johannes Trithemius
företog sig under sin abbotstid i S:t Jakobsklostret i Wurzburg och som i
själva verket var en omarbetning, utvidgning och komplettering, resulterade
i ett verk, som var 3 a 4 gånger så stort som den första redaktionen;
Johannes Trithemius säger själv, att han inklusive renskrivningen därpå
nedlagt 54 månaders arbete. Bland de tillägg, som han gjort, intresserar oss
här det stycke, som han under år 1067 inskjutit2 om kejsar Henrik IV:s
strider med den romerska påvemakten. Han anför där och refererar i
korthet vad som till förmån för kejsaren och mot de romerska påvarna skrivits
av biskop Benzo av Alba. Om dennes arbete säger han: »Scripsit libb.
VII. de rebus & gestis Heinrici Regis IV. Imperatoris verö III. in quibus
multa congessit mendacia contra sanctos Romanæ Sedis Pontifices,
Alexan-drum videlicet II. & Gregorium VII. & Urbanum II. Cadalum Episcopum
Parmensem, Se Gibertum Ravennæ Archiepiscopum homines seditione plenos
1 I ett brev av den 1 aug. 1689 (tryckt hos J. N. Hertius, Commentationes atque
opuscula, Vol. 1: 2 [Francof. 1700], s. 42—44) meddelar Ericus Mauritius, att han vid ett
besök i München år 1671 i det kurfurstliga biblioteket sett »Abbatis Trithemii opus
Historiarum integrum, quod nunquam prodiit hactenus in lucern ... Quod si aliquando ederetur,
duo majora volumina in folio, ut vocant, æquaret».
2 I editionen år 1690 Tom. 1, s. 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
