- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XX. 1933 /
34

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre liturgiska bidrag. Av Toni Schmid, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man kan emellertid draga vissa slutsatser, och fastän de endast kunna leda
till en hypotes, må de här framläggas.

Intet av de hittills återfunna fragment, som tillhöra denna grupp,
innehåller något nordiskt helgonofficium eller något tillägg, som kan anses vara
gjort i Norden eller speciellt i Sverige. Innehållet erbjuder således ingen
vägledning i detta avseende. Man måste gå en annan väg. Det rör sig
som vi sett om ett icke obetydligt antal böcker. De äro samt och
synnerligen avsedda för liturgien, för praktiskt bruk. De ha varit dyrbara; man
kan gott beteckna nästan alla som prakthandskrifter. Är det då troligt, att
man i Sverige inköpt dessa dyrbarheter under en tid, då den svenska
liturgien var utbildad och hade många särdrag? De hade då varit till stor del
oandvändbara. Och på vad sätt kunde det under sådana omständigheter
förklaras, att de härröra från exakt samma tid, och man kan väl tillfoga
från samma scriptorium? Möjligheten kan icke avvisas — men troligare är
något annat. Troligare är, att de kommit till Sverige på en tid, då den
inhemska liturgien ännu icke fått någon bestämd svensk särprägel.
Handskrifterna härröra från en tid, då ett engelskt inflytande i det svenska
kyrkliga livet kan påvisas på många håll. Antagligen ha böckerna följt med de
män, som utövat detta inflytande.

Det är då icke omöjligt, att man på denna avlägsna tid även
någonstans i Sverige vänt sig till abbedissan i Ely, till den heliga Sexburga, med
den ovan återgivna bönen. Frånsett sitt värde av ett sällsynt och relativt
gammalt liturgiskt vittnesbörd av Sexburga, skulle fragmentet då i ännu
högre grad påkalla vårt intresse.

VI.
Till Sigfridsofficiets utveckling.



I min gradualavhandling »Den helige Sigfrid» 1931 har i fjärde
kapitlet Sigfridslegendens utveckling tecknats. Sedan dess ha två
uppteckningar blivit dels återfunna, dels nyfunna, som tillåta större perspektiv och
ytterligare slutsatser.

En av dem utgöres av ett brottstycke av Sigfridsofficiet, som ingår i
det s. k. Toresundsbreviariet från 1200-talets sista skede.[1] Den andra

[1] I. Collijn, Undersökning av äldre arkivalieomslag i Kammararkivet och
Riksarkivet
(1914), s. 24. Bladen med Sigfridsofficiet voro på den tid, då min avhandling trycktes,
förlagda och officiet kunde därför då ej indragas i min undersökning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:13:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1933/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free