Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Dahlberg: Ett nordiskt helgonstämpelband i Helsingfors universitetsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 RAGNAR DAHLBERG
motiv. Främre pärmens mittfält fylles nedtill av plattstämpeln med Erik
den helige, av Collijn upptagen som nr 1, och upptill av plattan med Kristus
som smärtornas man, nr 4; således samma uppställning som på främre
pärmen till det av Collijn under nr 2 upptagna bandet, Breviarium Arosiense.
Bakre pärmen är alldeles lik den främre om man frånser mittpartiet; här
utgöres dekoren av två ovanför varandra placerade stora ovala gotiska
rank-rutor, i vilka en blomkvast är inställd. Även ett av de av Collijn beskrivna
banden, nr 4 Jacobus de Voragine Legenda aurea, Nürnberg 1501, har på
bakre pärmen som ornament blomkvastar inställda i ovala gotiska rutor.
Banden med helgonplattorna äro enligt Collijn utförda i Uppsala i
början av 1500-talet. Vid denna tid verkade i staden den sedermera till
Stockholm flyttade bokbindaren Bartholomaeus. Dennes existens har först
uppmärksammats av Collijn, vilken i Uppsala universitetsbibliotek iakttagit
ett band, som bär anteckning om att det år 1519 bundits i Uppsala för
domherren Henrik Sledorn av Bartholomaeus bokbindare.1 Collijn anser det
dock vara föga troligt, att banden med helgon platt orna äro utförda av
Bartholomaeus. Likväl synes det mig icke vara alldeles uteslutet, att ett samband
förefinnes emellan de båda bokbindarna. På bandet av 1519 med den ovan
nämnda anteckningen utgöres den centrala dekoren just av en i en oval
gotisk rankruta inställd blomkvast,2 och hela denna dekor liknar mycket den
som pryder bakre pärmen av Helsingfors-bandet med St. Erik. Stämplarna
som använts i de båda banden förefalla dock icke att vara identiska.
Storleken är visserligen densamma och själva blomkvasten med granatäpplet
och blomman ovanför detta äro förvillande lika, men på bandet i
Helsingfors universitetsbibliotek äro rankans stjälk och de från densamma
utskjutande knopparna genombrutna, något som icke synes vara fallet på bandet
av år 1519. Visserligen har jag sett detta sistnämnda band endast i
reproduktion, och det kan ju vara möjligt att reproduktionen icke återgett alla
små detaljer. Emellertid är likheten mellan de båda bandens utsmyckning
så stor, att man icke kan värja sig för tanken, att deras tillverkare stått
varandra nära.
Till Helsingfors universitetsbibliotek har boken kommit med den
dyrbara samling av gamla och märkliga tryck, till stor del paläotyper, som
år 1845 för bibliotekets räkning inköptes från engelske legationssekreteraren
1 I. Collijn, En Uppsalabokbindare år 1519; i: Kyrkohist. årsskrift, 1910, s 225 f.
— Om Bartholomaeus se även: A HEDBERG, Bokbindare bokförare i Sverige 1500—1630;
i: Pro Novifate, P. II. Stockh. 1914. S. 128-131.
2 Bandet är avbildat av A. Hedberg, a. a., s 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
