Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O. Wieselgren: En stambok från liturgistridens dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STAMBOK FRÅN LITURGISTSTRIDENS DAGAR 29
ty när han lämnade Greifswald den 29 aug. 1582, tillägnade Sveno Gadolenus
honom ett latinskt hyllningskväde, däri han prisar honom för hans flit och
arbetsamhet (»insolitus nocte dieque labor») och önskar honom framtida
lycka. En allusion i dikten låter oss också förstå, att Petrus Petri vunnit
magistergraden i Wittenberg. Detta bestyrkes också av några vid nämnda
tillfälle (sept. 1581) författade och i tryck utgivna hyllningsdikter,
»con-scripta ab amicis». Promotionskamrat till honom var hans vän Jacobus
Erici. Tyvärr äro dessa dikter avfattade i tidens allmänt brukade retoriska
stil och följaktligen i sakligt hänseende föga givande. Så mycket kan man
dock sluta sig till, att Petrus Petri ägnat sig åt astronomiska studier (»tu
sydera nosti, Cynthia cur toties lateat, totiesque résumât cornua» &c.) och
att han på grund av flit och lärdom åtnjutit stort anseende hos sina
studentkamrater, men mera konkreta uppgifter om honom söker man förgäves.
Bland övriga namn på lärda, studenter och präster som förekomma i
volymen, kunna nämnas flera Gävlebor, Matthias Andreæ, Matthias
Laurentii, Johannes Petri och Johannes Olai, vilka alla skriva sig »Geualiensis»,
en ålänning, Matthias Marci, kyrkoherden i Kalmar Magnus Birgeri,
kyrkoherden i Forssa och Hög Andreas Magni, Olaus Andreæ Helsingus,
»ludi-moderator Upsalensis», Laurentius Andreæ Burmannus, Nicolaus Ringius
Smalandensis m. fi. Också några adelsmän finnas bland antecknarna, så
de bägge bröderna Lars och Sigfrid Rålamb, Åke Tott och Nicolaus Kyle;
den sistnämnde har också låtit inmåla sitt ättvapen. Likaledes möta oss
en rad av tyska lärare, vänner och studentkamrater. I ett par fall äro
även här namnen åtföljda av mer eller mindre konstfärdigt målade
vapensköldar.
Hur länge stamboken varit i Petrus Petris ägo kunna vi ej med
visshet säga, men antagligt är att den någon gång under 1580-talet genom gåva
eller annorledes kommit i andra händer. År 1591 tillhörde den nämligen
att döma av en i densamma införd anteckning (fol. 121V) en viss Olaus
Salomonis, och tre år senare ägdes den av kyrkoherden i Riala i ärkestiftet
Olaus Marci, en bland undertecknarna av Uppsala mötes beslut, till vilkens
uppbyggelse en av hans vänner vid namn Jacobus Simonis (fol. 102v)
skrivit ett citat ur Euripides, vilket utmynnar i satsen »Amor autem hominibus
furor est». Kanske vi här ha att göra med den Jacobus Simonis, som år
1598 inför Stockholms konsistorium varnades för att han på gatan
överfallit en djäkne, vid vilket tillfälle också »bleff Jacobo giffuin een godh
Collecta, therföre att han går så ij sielffzwoldh och att han tager sine
stu-derninger och saker i achtt». Tidigare hade Jacobus Simonis enligt vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
