Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel E. Bring: Strinnholms båda arbeten om Magnus Stenbock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINNHOLMS BÅDA ARBETEN OM MAGNUS STENBOCK 41
manhang, undandrar sig ett bedömande. Men meningen därmed synes, sett
i samband med de egenartade förhållanden, under vilka arbetena tillkommo,
ligga ganska klar. Till det yttersta ville författaren skydda sin anonymitet
och så länge som möjligt hålla den läsande allmänheten i okunnighet om
vem han var. Någon upplysning om författaren lämnas heller icke i de
annonser om försäljning, som under år 1821 voro införda i
Stockholmstidningarna.1 När Lorenzo Hammarsköld under hösten 1822 i Allmänna
Journalen publicerade sin förteckning över de i vårt land under år 1821 från
trycket utgångna böcker och skrifter,2 ansåg han sig icke vilja eller kunna
meddela, vem författaren var, ehuru han då redan länge haft vetskap cm
att de båda arbetena om Magnus Stenbock härrörde från en cch samma
person, från Anders Magnus Strinnholm.
Som känt är, startade de båda ungdomsvännerna Strinnholm och
Zacharias Hæggstrom i juni 1813 en kombinerad tryckeri- och
bokförlagsverksamhet i Stockholm, i vilken de ömsevis arbetade som författare, översättare,
förläggare och sättare.3 Företaget gick emellertid dåligt, och redan efter två
år skildes de båda kompanjonerna åt. Det förut gemensamma tryckeriet
övertogs och fortsattes framgångsrikt av Hæggstrom, under det att
Strinnholm med en press och ett begränsat stilförråd 1815 satte upp ett eget
tryckeri, som dock endast en kort tid var i verksamhet. I stället ägnade
han sig därefter uteslutande åt historisk forskning och författarverksamhet,
och 1819 förelåg färdig första delen av ett av hans mest uppskattade verk
»Svenska folkets historia under konungarne af Vasaätten». Under dessa år
levde Strinnholm i stort armod och måste för att kunna livnära sig åtaga
sig tråkig korrekturläsning och andra liknande uppdrag. En vän och hjälpare
hade han i boktryckaren Ernst Adolf Ortman, som ekonomiskt bisprang den
mot fattigdom och nöd kämpande författaren. På inrådan av dennes broder,
Karl Anton Ortman, satte Strinnholm i juni 1819 ånyo upp ett tryckeri, för
vilket nya stilar införskrevos från Tyskland. Även denna gång svek honom
hoppet om ekonomisk framgång, och efter knappt ett år måste han gå ifrån
sitt tryckeri, som övertogs av Ernst Adolf Ortman.4
1 Stockholms Dagligt Allehanda för den 14 februari och 19 mars 1821. Stockholms
Posten för den 16 mars 1821.
2 L. Hammarsköld, Förteckning öfver de i Sverige under loppet af dr 1821 af
trycket utgifna böcker och skrifter; i: Allmänna Journalen. 1822: nr 279 (29/n). — Den
hittills tidigast i litteraturen påträffade uppgiften om Strinnholms författarskap till arbetena
om Magnus Stenbock förekommer i Biographiskt lexicon öfver namnkunniga svenska mäny
Bd 16 (1849), s. 388. Där upptages bland hans skrifter »M. Stenbocks lefverne».
3 Klemming och Nordin, Svensk boktryckeri-historia (1883), s. 425 och ff.
4 Klemming och Nordin, anf. arb., s. 426—427.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
