Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arne Holmberg: Pehr Wargentin och Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 ARNE HOLMBERG
bekänt för den betydande svenska boksamling, som han år 1780
testamenterade till akademien, uppträdde långt före detta år vid flera tillfällen som
en frikostig donator och har skänkt även utländska bokverk (bortåt ett
hundratal volymer) av stort värde.1
Dessa och andra bokgåvor mottogos med stor hänförelse, då de
anmäldes vid akademiens sammanträden, och många under 1700-talet erhållna
dyrbara verk äro ännu i dag prydnader för akademiens bibliotek. Men
oaktat många av de enskilda gåvorna omfattade litteratur i ämnen utanför
akademiens forskningsområden och därför sedermera överlåtits till andra
institutioner, ha dessa donationer tilldragit sig huvudparten av intresset, så
att en annan, i längden mer givande och alltjämt flödande källa till
bibliotekets förkovran knappast uppmärksammats, nämligen de äldsta
bytesförbindelserna med främmande vetenskapliga institutioner. Och dock leda
flera av de för akademien viktigaste ännu i dag existerande
bytesförbindelserna sin upprinnelse från Wargentins sekreteraretid.
Från engelskt håll hade initiativ till publikationsbyte mellan Royal
Society och den svenska vetenskapsakademien tagits redan före Wargentins
sekreteraretid, i det att det engelska samfundets sekreterare tillskrivit
akademiens ämnessven, sedermera bergsrådet Samuel Schröder, som
överlämnade ärendet till Abraham Bäck, och den 1 juli 1749 — alltså endast tre
månader före Wargentins val till akademiens sekreterare — fattade
akademien sitt beslut om bifall till förslaget. Wargentin var mycket intresserad
för att uppnå motsvarande överenskommelse med den franska
vetenskapsakademien och vände sig till den svenske ministern i Paris, Carl Fredric
Scheffer, med en hemställan om inledande av underhandlingar. Scheffer
åtog sig uppdraget, och på akademiens sammanträde den 13 oktober 1750
upplästes ett brev från honom med underrättelse, att fransmännen gått in
på förslaget. »Academien var», såsom det heter i protokollet, »mycket
nögd med denna underhandling, och befalte secreteraren icke allenast at
tacka baron Scheffer derföre, utan ock at complimentera någon af Franska
Academiens ledamöter, i synnerhet H. De 1’Isle, som bidragit til denne
öfverenskommelse.» Redan 14 dagar senare kunde en liknande framgång
inregistreras. Den 27 oktober infann sig nämligen den ryske ministern Panins
sekreterare vid akademiens sammanträde och överlämnade ett exemplar av
första tomen i ryska vetenskapsakademiens »förnyade Acta» jämte Eulers
Fundamenta scientiae navalis i tvenne tomer samt utlovade å kéjs.
akademiens vägnar »at beständigt inlemna et exemplar af des acter, så fört de
1 Om Wargentins egna till akademien överlåtna böcker se nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
