- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XXI. 1934 /
195

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

negativprocessen inskränkas. Man har nu gått ännu längre på denna väg och
utarbetat fotografiska metoder att direkt framställa positiva kopior på papper.
På grund av dessa metoder har Elektr. a.-b. Siemens konstruerat en
reproduktionsapparat för formatet mellan DIN A 3 (297 × 420 mm.) och A 5
(148 × 210). Denna har en kapacitet av upp till 100 reproduktioner pr timme.
Såväl fotograferingen som framkallningen sker fullt automatiskt. Papperet
levereras i rullar av 80 m. längd motsvarande ca. 270 reproduktioner format
A 4.[1] Dylika apparater finnas i användning inom vissa bibliotek, t. ex.
Bibliothek der Technischen Hochschule i Berlin och Tekniska Högskolan
bibliotek i Stockholm.

Nackdelen med denna apparat är dess höga pris samt att den för att
kunna drivas ekonomiskt måste arbeta under rätt stor och jämn belastning.
Den torde därför aldrig komma att få samma betydelse för biblioteken som
vare sig fotostaten eller kinofilmkameran, även om den för vissa institutioner
kan befinnas vara lämplig. Vidare måste det, åtminstone i vissa fall, vara
ofördelaktigt att icke äga ett filmnegativ för framställning av ytterligare
kopior, om så skulle erfordras.

Slutligen kan förtjäna nämnas de olika försöken med direkt
kontaktkopiering av boksidor. Denna sker genom att placera ett ljuskänsligt papper
med hinnan mot den boksida, som skall fotograferas. Sedan belyses antingen
boksidans framsida, då kopieringen sker som vid vanlig kontaktkopiering
av ett fotografiskt negativ, eller också belyses baksidan av det ljuskänsliga
papperet, som alltså först genomlyses, varefter kopieringen sker på grund
av reflexionen från boksidans vita partier (J. H. Players princip).[2]
Belysningen kan ske direkt genom solljus eller artificiellt ljus eller också genom
en fluorescerande platta. Resultatet blir en negativ omvänd bild, som sedan
på nytt måste kopieras. Flera dylika metoder ha utarbetats.

Apparaturen är ju ytterst enkel och fordrar icke någon speciell
inställning. Metoden kan därför särskilt för den enskilde forskaren och på resor
göra goda tjänster. Dess användning inom biblioteken har emellertid varit
obetydlig. Själva principen har dessutom i något förändrad form haft en
viktig användning för omtryck av böcker (Manultrycket).

En viktig fråga rörande biblioteksfotograferingen bör slutligen här
beaktas, nämligen förhållandet till den litterära äganderätten. Denna fråga
har under den senaste tiden mycket diskuterats, särskilt i Tyskland, och


[1] Se: R. Lindblom i Nordisk tidskrift för fotografi, 16 (1932), s. 49—53.
[2] Se: E. Naumann, Om kopiering av boktryck och illustrationer på fotografisk väg
(Lund 1919), s. 3 ff. samt där citerad litteratur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1934/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free