Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Kungl, biblioteket har vidare erhållit en
betydande samling av teaterhistoriskt intresse,
nämligen Nils Personnes samling av tidnings-
urklipp m. m., som likaledes ordnats av herr
Arne Lindenbaum.
Tack vare leveransplikten kunna Kungl,
bibliotekets och de båda universitetsbiblio-
teken i Uppsala och Lund uppvisa de till
omfånget största samlingarna av affischer och
program, men endast Kungl, bibliotekets be-
finner sig f. n. i så ordnat skick att de lämna
forskaren lön för mödan. Slutligen förtjänar
det påpekas, att de här omtalade samlingarna
kompletteras av ganska betydande, men icke
fullt ordnade samlingar hos Svenska teater-
förbundet, i Musikhistoriska museet och Drott-
ningholms teatermuseum samt i teatrarnas
arkiv, framför allt Kungl, teaterns.
N. A.
Utställning av svenska lagar.
I anslutning till firandet av 1734 års lags 200-års-
jubileum den 13 december 1934 öppnades i Kungl,
bibliotekets visningssal en utställning omfattande
huvudsakligast äldre lageditioner, nämligen dels ett
urval av de tidigast tryckta landskapslagarna, dels
lands- och stadslagarna i normal- och praktexemplar.
Av originalupplagan (tr. 1736) exponerades det per-
gamentsexemplar, som av Fredrik I skänktes till
Ulrika Eleonora. Vidare märktes l:sta upplagorna
av 1700- och 1800-talens större editioner, översätt-
ningar till finska, franska, ryska, tyska och latin,
samt slutligen ett par versifieringar från mitten av
1700-talet.
Riksdagsbiblioteket.
Av »Biblioteksstyrelsens årsberättelse 1934» (Upps.
1935. 7 s. 8°) framgår, att under året för lånesökande
framtagits 65,815 volymer, av vilka 10,847 utlånats
utanför bibliotekets lokaler, Bibliotekets tillväxt
under år 1934 utgöres av 3,563 arbeten i 3.109 band.
Genom Riksdagsbibliotekets försorg har utgivits
»Årsbibliografi över Sveriges offentliga publikatio-
ner 1931—1933» utarbetad av förste bibliotekarien
E. Winge (se rec. s. 59).
Svenska akademiens Nobelbibliotek.
Bibliotekarien och chefen för Svenska aka-
demiens Nobelbibliotek Carl Grönblad har
med 1934 års utgång avgått från sin befatt-
ning med pension. En betydelsefull gärning
har därmed avslutats.
Efter universitetsstudier i Uppsala och tek-
nisk utbildning vid dess universitetsbibliotek
anställdes Grönblad som förste amanuens vid
Nobelbiblioteket, när detta år 1901 grundades.
I den nya institutionens lokaler Barnhusgatan
18 ordnade han början till dess samlingar
och planerade dess funktioner och kataloger.
Detta arbete utfördes så omsorgsfullt och
ändamålsenligt, att inga väsentliga ändringar
efteråt befunnits nödvändiga. Sedan låne-
expeditionen öppnats, förestod han denna till
år 1909, då bibliotekarien professor Karl
Warburg avgick och Grönblad av Akademien
utnämndes till chef. Hösten 1921 hade han
att verkställa bibliotekets överflyttning till
Börshuset, där Akademien erhållit den övre
våningen och där den nu kunde inrymma
sin Nobelinstitution.1 Efter denna förändring
har Grönblad även varit mycket upptagen för
Akademien, i synnerhet sedan han år 1922
anställts som dess amanuens. Ett halvår före
sin avgång som bibliotekarie valdes han till
sekreterare för dess Nobelkommitté.
Grönblads största förtjänst om Nobelbiblio-
teket har han inlagt om dess samlingar. Det är
tack vare honom som där finnes en allsidigt
rik utrustning av bibliografiska hjälpmedel,
encyklopedier, ordböcker, biografiska lexika
och litterära uppslagsböcker. Det är han som
till största delen ensam verkställt urvalet av
litteratur för dess årsaccessioner. Han har
varit i stånd därtill genom sin ovanligt om-
fattande språkkännedom och beläsenhet i för-
ening med vetenskapligt skolad, kritisk sov-
ringsförmåga. Städse har han intresserat följt
den litterära produktionen.
Biblioteket, vars centrala område utgöres
av samlingar från den moderna västerländska
vitterheten, nyare litteraturhistoria och kritik,
har ju främst till uppgift att tjäna Akademiens
Nobelprisinstitution. Därmed sammanhänger
intimt dess utveckling. Men samtidigt avser
det att erbjuda en centralhärd för litteratur-
forskning, studier och bildning för alla in-
tresserade.2 Grönblads verksamhet som dess
ledare har med vederbörlig och samvetsgrann
omsorg om det primära ändamålet alltid
åsyftat att så liberalt som möjligt även sörja
för dess allmännyttiga uppgift.
Med detta bibliotek har hans eget livsverk
varit förbundet. Flärdlös till sin natur, för-
i Se: NTBB, VIII (1921), s. 239 f.
2 Jfr NTBB, VII (1920), s. 107 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
