Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVALD LJUNGGREN †
137
Esaias Tegnér frånträdde chefskapet, anmodades Ljunggren av Svenska akade-
mien att bli dennes efterträdare, vilket han dock avböjde.
Det huvudsakliga av Ljunggrens författarskap står i samband med hans
ordboksarbete. I första hand äro härvid att nämna de båda polemiska bro-
schyrer, »Svenska akademiens ordbok. Ett genmäle» och > Svenska akade-
miens ordbok. Genmäle n:r 2», han utgav resp. 1904 och 1905. Han upp-
kallades till dessa inlägg av en i mycket övermodig och hätsk form fram-
förd titdömning av ordboken, vilken upprörde Ljunggren så mycket mera
som den innehöll en del lika orättvisa som onödiga utfall mot Gustaf Ljung-
gren. Det blev svar, som hade både näbbar och klor. Med belägg och siff-
ror, som icke lämna några undanflykter öppna, fastslog Ljunggren angreppets
svaga motivering och gav i fäderneärvt sirlig akademisk form sin motstån-
dare sådana hugg, att de i sällsynt grad förtjäna beteckningen dräpande.
Till ordboksarbetets tjänst var det också som Ljunggren 1914—1916
utgav sin mönstergilla edition av F. A. Dahlgrens »Glossarium öfver för-
åldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket från och med 1500-
talets andra årtionde», liksom det minutiöst omsorgsfulla arbete, han ned-
lade på utgivningen av »Lejonkulans dramer», varav 5 häften utkommo
1908—1912 (utg. i samarbete med lektor Camille Polack). Även de bidrag,
Ljunggren lämnade till tidskrifter och festskrifter, voro av språklig art och
stodo i samband med iakttagelser, han gjort under författandet av ordboks-
artiklar, sålunda hans både språkligt och kulturhistoriskt värdefulla utred-
ningar av orden »bry» och »förbrylla» (i »Arkiv för nordisk filologi», 1905),
»mejeri» (i »Svenska studier tillägnade G. Cederschiöld», 1914), »barrikad»
(i »Studier tillegnade Es. Tegnér», 1918) m. fi. Främst står härvid hans
fylliga och gedigna studie »Bidrag till belysning af Levertins danismer» (i
»Festskrift till K. F. Söderwall», 1911). Med allt skäl korade universitetets
filosofiska fakultet honom 1912 till hedersdoktor.
1901 blev vice bibliotekarie-posten vid Universitetsbiblioteket ledig, sedan
Carl af Petersens efterträtt Elof Tegnér som bibliotekets chef. Posten hade
lockat åtskilliga högt förtjänta sökande, bl. a. Otto Sylwan, som erhöll första
förslagsrummet men kort därefter lämnade biblioteksbanan för professuren
vid Göteborgs högskola. I andra rummet var Ljunggren uppförd, han ut-
nämndes 24 april 1901 och tillträdde platsen med nyåret 1902, titeln ändrad
till förste bibliotekarie från och med 1910. Under 16 år chefens närmaste
man och vid dennes förhinder hans självskrivne ställföreträdare, kom Ljung-
gren att sätta djupa spår i bibliotekets verksamhet. Närmast hade han
hand om utländska bokavdelningen, från 1906 övertog han förandet av acces-
sionsjournalen, som tidigare egenhändigt förts av cheferna, samt kort där-
efter även bytesförbindelserna. Hans tid tycktes räcka till för allt; under
många år mottog han ensam bokhandelsleveranserna och accessionsförteck-
nade dem (med undantag av tidskrifterna), redigerade uppgifterna till Acces-
sionskatalogen och granskade dess korrektur samt handhade ensam bytes-
förbindelserna med all därtill hörande korrespondens; under de senare åren
IO — 35102. Nord. tidskr, för bok- och biblioteksväsen 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
