Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
145
Ur tidskrifter, m. m.
Den i serie med Geografiska annaler utgivna Hyll-
ningsskrift tillägnad Sven Hedin på hans 70-årsdag
den 19 febr. 1935 inledes av en förteckning över Sven
Hedins tryckta skrifter, upprättad avSvenRinman.
Förteckningen, som i huvudsak utgår från i Kungl,
biblioteket befintligt material, har ej medtagit bidrag
i dagspressen. Likaså har litteraturen om Sven Hedin
utelämnats. Arbetet har f. ö. frångått den i mono-
bibliografier sedvanliga kronologiska ordningen till
förmån för en alfabetisk uppställning, ordnad efter
språkgrupper i avsikt att ernå en klarare överblick
över den internationella omfattningen av Sven He-
dins författarskap. Inalles äro 23 språk represente-
rade, varibland (förutom svenskan) givetvis tyskan
intar största rummet. F. ö. märkas estniska, hebre-
iska, japanska, kinesiska, lettiska, litauiska, serbiska
och ukrainska översättningar, holländska tryck från
Sydafrika (Pretoria) och engelska från Australien
(Melbourne). Av de bifogade noterna inhämtas bl. a.,
att Ett varningsord (1912) och Andra varningen (1914)
trycktes i vardera en million exemplar samt att de
tre delarna av Från pol till pols tyska översättning
utkommit i respektive 56, 51 och 50 upplagor.
I Personhistorisk tidskrift 1934, s. 221-225, har tid-
skriftens utgivare B. Hildebrand skrivit en nekro-
log över f. riksbibliotekarien E. "W. Dahlgren, i vilken
denne huvudsakligen skildras som personhistorisk
författare.
Om den äldsta isländska bibelupplagan, »Die Gud-
brand-Bibel», som blev färdigtryckt i juni 1584 av
boktryckaren Jon Jönsson i Hölar, och om de för-
tjänster, som biskop Guöbrandur Þorlåksson († 1627)
inlagt om detta viktiga bibelverks tillkomst, har Hil-
degard Bonde, Hamburg, skrivit en intresaant ar-
tikel i Zentralblatt f. Bibliothekswesen, 1935, s. 241
-247.
Finland.
Åbo. Akademiens bibliotek.
Biblioteket uppför f. n. ett bokmagasin, som till-
lika provisoriskt kommer att innehålla läsesal (för
52 personer) och rum för administrationen. Byggna-
den, som beräknas vara färdig i början av hösten,
kommer att invigas på H. G. Porthans födelsedag
den 9 november.
Bibliotekariens tjänstebenämning, som hittills varit
bibliotekarie, har genom en statutförändring numera
förändrats till överbibliotekarie.
I0† — 35102.
Finlands vetenskapliga biblioteksförening.
Föreningens årsmöte försiggick den 5 mars i Hel-
singfors. Vid mötet valdes till föreningens ordfö-
rande överbibliotekarien Lauri Tudeer och till
övriga medlemmar i styrelsen bibliotekarien vid
Riksdagsbiblioteket fil. mag. Elsa Bruun samt un-
derbibliotekarierna vid Universitetsbiblioteket dr
Paul Nyberg, fil mag. Emerik Olsoni och fil.
mag. Toini Melander. Till suppleanter utsågos
bibliotekarien dr A. Maliniemi och underbiblio-
tekarien dr A. Jörgensen. — En inbjudan till del-
tagande i den 2:dra internationella bibliotekskongres-
sen i Madrid i juni detta år hade anlänt till för-
eningen, som till sin eventuelle representant utsåg
dr Tudeer och gav styrelsen i uppdrag att hos un-
dervisningsministeriet försöka utverka resebidrag åt
denne. — Vid mötet höll dr Tudeer ett föredrag, i
vilket han behandlade de ekonomiska svårigheter
som anskaffningen av tidskrifter, speciellt tyska, be-
reder biblioteken och redogjorde för den aktion som
framför allt i Amerika och Skandinavien från biblio-
tekens sida vidtagits gentemot de tyska tidskrifts-
förlagen.
Svenska Litteratursällskapet i Finland.
Sällskapet hade den 5 februari 1935 verkat i 50 år
och märkesdagen högtidlighölls med en fest i Hel-
singfors universitels solennitetssal under talrikt del-
tagande av sällskapets medlemmar och av represen-
tanter för inbjudna lärda sällskap cch föreningar i
Sverige och hemlandet. Till jubileet hade sällskapet
utgivit tre nya tomer av sin skriftserie, professor
Yrjö Hirns »Runebergskulten», elfte bandet av »Hi-
storiska och litteraturhistoriska studier» samt min-
nesskriften »Svenska Litteratursällskapet i Finland
1885—1935». Professor Hirns bok gömmer i sina noter
de måhända rikhaltigaste uppgifter beträffande Rune-
bergslitteratur, från de stora biografierna till de
minsta tidningsnotiser, som någonsin publicerats;
för Runebergsforskningen och för en blivande Rune-
bergsbibliografi komma dessa att vara av ovärder-
lig nytta. Det nya bandet av Historiska och littera-
turhistoriska studier har bidrag av både svenska,
danska och finländska författare. Flera av uppsat-
serna gälla Runeberg, men för bokforskaren och bi-
bliografen erbjuda måhända F, Ohrts artikel »Nogle
danske Gadeviser om Finland 1714—16» och Eric
Anthonis »Kopieboken 1592—1601», vilken märkliga
urkund av författaren tillskrives Arnold Messenius,
det största intresset. I minnesskriften ingår främst
en återblick på sällskapets femtioåriga verksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
