Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
ISAK COLLIJN
omgivna dalen Chartreuse (Cartusia) ej långt från Grenoble, där snart ordens
moderkloster reste sig och efter orten fick namnet La Grande Chartreuse.
Ordens medlemmar utgöras av prästmunkar (patres) och lekbröder (fraires),
av vilka senare två klasser, donati1 och conversi finnas. Som förebild
för kartusianerna har den hel. Benedikts regel tjänat, men de räknas det
oaktat icke till benediktinerfamiljen. Ordens särprägel är att vilja förena
kloster- och eremitlivet. Munkarna leva därför i absolut avskildhet i var sitt
eget lilla hus (celia), till vilket hör en trädgård, och få icke utan priorns till-
stånd begiva sig utanför klosterområdet. Endast vid gudstjänsternas firande
komma de tillsammans i klosterkyrkan och på sön- och helgdagar få de intaga
gemensamma måltider i refektoriet. Dessa äro mycket enkla, kött får ej för-
täras och vin drickes endast med vatten; om vardagarna räckes dem födan av
lekbröderna genom en vid dörren anbragt lucka. Fastor förekomma ofta.
Kartusianerna egna sig åt kontemplation och bön, men även åt välgörande och
allmännyttiga ändamål samt åt studier, företrädesvis teologiska. De iakttaga
tystnad, endast med få ord eller tecken få de begära, vad till deras nödtorft
hör; på vissa bestämda rekreationsdagar och på de gemensamma spatser-
turer, som en gång i veckan företagas, få religiösa samtal föras. Kartusia-
nerna gå såväl vinter som sommar till sängs redan kl. 7, men stiga i regel
upp kl. 11 för att vid midnatt infinna sig i kyrkans kor och här deltaga i
dagsofficiet (matutin och laudes), som plägar räcka ända till kl. 2. Härefter
begiva de sig åter till vila för att kl. 6 bedja primen och så kl. 7 ännu en
gång församla sig i kyrkan för att fira högmässan. Kartusianernas dräkt är vit
med en kapuschong, som under gudstjänsterna bäres uppdragen över huvudet.
Klostrets högste styresman är priorn, som vid sin sida har en vicarius
eller subprior och pr okuratorn (ty. Schäffer, sv. skaffare), som tillsättes av
priorn och ombesörjer hela den världsliga förvaltningen; han håller även upp-
sikt över lekbröderna, vilka bo gemensamt. Ordens generälprior är alltid den
för tillfället fungerande priorn i Grande Chartreuse.2 Priorerna samlas årligen
till ett generalkapitel, som väljer ett kollegium av åtta diffinitorer, vilka till-
sammans med generalpriorn fatta beslut, utse visitatorer för de vartannat
år återkommande visitationerna av de enskilda klostren, m. m.
1 Donati äro sådana lekbröder, som ingivit sig och all sin egendom till klostret; de
behöva icke avlägga sin världsliga dräkt, men få i övrigt rätta sig efter ordensföreskrifterna.
De kallas även prebendarii. Vissa lekbröder, som användes för jordbruket, kallas redditi.
Antalet patres i ett kloster utgjorde 13 till 14, conversi 16, högst 20.
2.Detta kloster upphävdes år 1903 och munkarna utvandrade till Tarragona i Spanien.
La Grande Chartreuse är nu ett »monument national», som även i sitt övergivna tillstånd
verkar mäktigt och imposant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
