Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTUSIANERKLOSTRET MARIEFRED OCH DESS BIBLIOTEK 151
Sverige. De fyra bröder, som år 1491 anlänt till Sverige1, voro alla från
detta kloster: två prästmunkar, herr Fikke Dyssijn och herr Johan Sanderi,
samt två lekbröder Arendh och Kerstärn.
Det mecklenburgska kartusianerklostret Marienehe stiftades år 1396
av Winold Baggel, som tillhörde en förnäm patricierfamilj och sedan 1393
var borgmästare i Rostock, och hans hustru Maria, dotter till Rostockborgaren
Mathias von Borken. Stiftelseurkunden är utfärdad den 2 febr. 1396 och
bekräftades den 27 i samma månad av konung Albrecht av Sverige, hertig
av Mecklenburg, samt den 8 sept. 1396 av biskop Rudolf av Schwerin, som
gav klostret namnet Celi moenia, Himmelszinnen. Det var beläget på
vänstra stranden av floden Warnow mellan Rostock och Warnemunde och
hade uppförts på en gård, som kallades Hof Mergene eller Merghenew. Detta
namn synes snart hava på folketymologisk väg givit upphov till klostrets
nya namn Marienehe (Lex Mariae), varmed det, åtminstone efter år 1404,
alltid benämnes.2 Kartusianerna kommo snart att spela en betydande roll
i Rostocks andliga och kulturella liv, särskilt sedan ett universitet år 1419
här upprättats. Vid tvister mellan universitetet och staden skulle alltid
priorn i Marienehe eller abboten i cistercienserklostret Doberan fungera som
skiljedomare. Klostret Marienehe upphävdes jämte flera andra mecklenburgska
kloster år 1552. Klostrets siste prior var Marquard Beer († 1553). Kloster-
byggnaderna nedrevos år 1559 och stenarna transporterades till Giistrow för
att här användas till det år 1557 delvis nedbrända hertigliga slottets åter-
uppbyggande. Den siste klosterbrodern från Marienehe Mathias Sasse, som
dragit sig tillbaka till systerklostret Marienkloster i Hildesheim, överlämnade
den 10 aug. 1576 under klostrets sigill alla klostrets urkunder och hand-
lingar till rådssekreteraren i Rostock Bernhard Luschow, Dessa ganska tal-
rika urkunder hava bevarats och finnas nu dels i statsarkivet i Schwerin,
dels i stads- och universitetsarkiven i Rostock. Tyvärr finnas här inga hand-
lingar, som hava avseende på grundandet av det svenska kartusianerklostret.3
1 Enligt vissa källor hade bostad provisoriskt upplåtits åt de till Sverige inkomna
kartusianerbröderna på Feringsö eller Svartsjö, ett gammalt folkungagods, som då inne-
hades av Ivar Axelsson Tott och år 1497 övergick i Sten Stures ägo. Se: MESSENIUS,
Scondia illustrata, T. IV, s. 47: »Quibus (o: Carthusianis) tamen nonnulli sentiunt monachis,
primam in Suartesicegensi apparatam insula mansionem, indeque majoris ergo commodi-
tatis Gripsholmium translatos fuisse...» — Celsius-Arenius, De antiquitatibus insulæ
Færingsöensis (Diss. ac. Ups. 1751), s. 26 f.
2 I Sten Stures bekräftelsebrev på donationen av Gripsholm Nyköping 1498 14/i2 kallas
klostret Mariene hoff, som väl uppkommit genom en kontamination av Hof Mergene och
Marienehe.
3 Om klostret Marienehe ha hittills endast smärre bidrag offentliggjorts, se bl. a. H.
R. Schröter, Beiträge zur Mecklenburgischen G eschicht s-Kunde, Bd I: i (Rostock-Schwerin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
