Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________KARTUSIANERKLOSTRET MARIEFRED OCH DESS BIBLIOTEK 157
Klostret synes alltså hava varit i ekonomiskt hänseende ganska väl-
situerat och ägt icke så få gårdar, särskilt i Strängnäs stift, samt hus i
Stockholm. Endast kring Mariefred skola munkarna hava besuttit 160
hemman. Under klostret låg ladugården Kvastinge, där de lära haft 400 kor
på bete om sommaren och varifrån mjölken varje morgon och afton för-
des till klostret.1 Att klostret varit förmöget framgår också av följande
notiser.
Den 20 juli 1515 har Svante Stures änka fru Metta Ivarsdotter (Dyre)
och hennes måg Axel Laurensson (Tott) av priorn i Mariefreds kloster
broder Nils emottagit 340 mark, för vilka vissa »clenodia» blivit pant-
satta.2 Till de extra pålagor, som uttogos av kronan år 1523, bidrog Marie-
freds kloster med »10 lö: marc. och v lod».3
Ännu så sent som den 25 april 1524 köpte Mariefreds kloster en gård i
Finkarleby i Taxinge socken (Södermani.) av väpnaren Åke Clausson för
50 mark örtug stockholmskt mynt.4 Men klostrets dagar voro snart räk-
nade. Söndagen den 9 dec. 1525 infann sig den nykorade konung Gustaf
personligen i Mariefred och förklarade för kartusianerbröderna i deras ka-
pitelshus, att Gripsholm var hans rätta arv och eget, då det med tvång
avhänts hans fader. Han erbjöd sig att hos rikets råd och benediktinerna
utverka, att Julitas kloster, som nu var glest befolkat, finge med dess årliga
ränta upplåtas åt kartusianerna. De »fattiga brödernas» begäran att få
behålla och bo kvar i deras gamla kloster avslog han snävt. Genom ett
samma dag utfärdat brev5 fogade sig munkarna efter konungens vilja, men
uppställde som villkor, att de skulle få behålla sitt bohag jämte all lös och
fast egendom, varhelst denna sig i riket befann, som skänkts dem av fromma
människor eller som de med egna pengar förvärvat. I brev från Vadstena
den 17 jan. 1526 underrättar konungen munkarna om rådets beslut, att
Gripsholm skall överlämnas till honom/1 Flyttningen till Julita blev icke
av, ty kartusianerna fruktade vid närmare eftertanke att komma i strid med
benediktinerna. I stället utbådo de sig konungens hjälp att begiva sig »tiil
sina wenner och tiil kyrkernes formen ther the tiilförenna warit hade». I
ett till landskapen Dalarna, Västergötland, Östergötland och Småland ställt
brev, daterat Gripsholm den 6 april 1526, redogör konungen för sitt förhållande
1 C. C. Callander, Om staden Mariefred (Ak. avh. Ups. 1860), s. 5.
2 Orig, på papper i RA ut. sigill, skrivet i Mariefred.
3 Gustaf I:s registratur, I (1521—24), s. 176 f.
4 Avskr. i Örnhjälm, Miscellanea, T. XI, s. 585 f.
5 Orig. på perg. i RA med klostrets sigill. Avskr. Örnhjälm, a. a.„ s. 587 f.
G Gustaf I:s registratur, III (1526), s. 24 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
