Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
R. ERIKSSON
Ett flertal skrivare ha arbetat på handskriften. Flere av dem ha endast
skrivit helt korta partier, så att ibland flera ombyten finnas på en och samma
sida. Korrekturer och interpolationer förekomma. En del rättelser ha verk-
ställts av skrivarna själva. Den av korrektorerna, som i handskriftens förslå
parti gjort de flesta rättelserna, har en nitid hand och använder svart bläck
och spetsig penna. På fol. 25r har han i margen insatt ett långt överhoppat
parti. Denne korrektor står mycket nära den första handen. Osäkert är,
huruvida det är samme korrektor, som fol. 2r insatt illa och korrigerat ta-
men till tanti.
Den första handen skriver en vårdad och tydlig gotisk minuskel av
tidig fransk typ. Den går med korta avbrott här och var, t. ex. fol. 9V, ett
stycke in på den andra quaternien. Emellertid är det icke möjligt att exakt
angiva, var den slutar. En från den första handen markerat avvikande
skrivare uppträder i slutet av den andra quaternien fol. 14r och fortsätter med
korta avbrott rätt långt fram. De olika händerna förete skrivsätt, som icke
i väsentliga delar skilja sig från varandra, även om de vanligen icke ha den
första handens vårdade och omsorgsfulla utförande. En hand, som återkom-
mer med korta stycken på flera ställen, bl. a. fol. 106r, 107v, 109v, lllr, lllv,
har jämn och redig ductus, en annan hand åter, som uppträder fol. 78r, 79r,
80r m. fi., är liten och spetsig samt förkortar starkare än de andra. De
olika quaterniernas kustoder äro i regel icke skrivna av respektive skrivare.
Skriften är genom hela handskriften av tämligen ålderdomlig typ med
sparsamma förkortningar. Den böjda cf-formen är den normala, ehuru d
med rak stapel förekommer enstaka hos så gott som alla de företrädda
händerna, något talrikare hos den första än hos de andra, både initialt och
finalt. Den långa /-formen är den vanligaste; den runda formen användes
utom i egennamn endast i slutet av ord, men hos de flesta händerna är långt
/ lika vanligt även i denna ställning. Ligaturen et är upplöst, men skaftet
på t är i detta fall starkt böjt åt vänster, så att det hos en del skrivare
ibland hänger samman med c. Hos den första handen saknar a vanligen
helt den överhängande bågen, men i de följande stilarna är denna båge
mera utdragen. Dubbelt z, som av de flesta skrivarna skrives ij, är för-
sett med i-streck, enkelt i saknar streck, så när som på enstaka ställen i
förening med u. Dessa i-streck förefalla ibland vara ditsatta senare; bläcket
har ofta svagare färg i strecket än i skriften för övrigt. Ibland förekommer
ett majuskel-jR ej endast finalt eller i radslut utan även initialt, bortsett från
egennamn, och inne i ord, ille Retraxit fol. 10v. c användes för t i ställ-
ningen i -f vokal, uicii, malicia, dock icke genomgående, insolentia foL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
