Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
R. ERIKSSON
Meningarna om författarskapet till denna kommentar ha växlat. Under
1500-talet rönte arbetet den oförtjänta hedern att tryckas bland Anselms
av Canterbury skrifter efter en handskrift utan prologen. Det utmönstrades
därifrån av jesuiten Théophile Raynaud i hans upplaga av Opera Sancti
Anselmi, Lugd. 1630. Frågan har behandlats av bl. a. B. Hauréau1, vilken
med stöd av uppgifter i några av handskrifterna ansåg det fastslaget, att
Geoffroy Babion var författaren. Mattheuskommentaren »In ipso exordio»,
som var mycket spridd under medeltiden, föreligger anonym i ett stort antal
handskrifter t. ex. Bibl. Nat. ms. lat. 627, 6674, 14436, 14809, 14937, Valen-
ciennes 70, Amiens 72, Douai 504, Lyon 480, Rouen A. 534, Auxerre 10,
Orleans 66, Wien 1296, St. Gallen 298. Tre handskrifter däremot, Bibl. Nat.
ms. lat. 624, Laon 109, Troyes 227, nämna uttryckligen som författare Geof-
froy Babion. Emellertid torde Hauréaus uppgift, att redan Théophile Raynaud
skulle ha angivit Geoffroy Babion som upphovsman till Mattheuskommen-
taren i fråga, vara felaktig. På det av Hauréau angivna stället talar Ray-
naud2 ej om denne utan om Petrus Babio Anglus (se nedan). Senare ha
emellertid M. Grabmann3 och F. Bliemetzrieder4 velat emot Hauréau
hävda, att Anselm av Laon skulle vara författaren på grund av att i en
medeltida sentenssamling, »Liber pancrisis», vissa kapitel under dennes namn
innehålla stycken, som skulle återfinnas i »Enarrationes in Matthaeum», så-
som kommentaren »In ipso exordio» även kallas. Ingen handskrift är känd,
som angiver Anselm av Laon som författaren, och under hela medeltiden
finnes ingen notis, att han skulle ha författat detta arbete över Mattheus-
evangeliet, men väl ett annat, »Magistri Anselmi glossae, sive lecturae super
Matthaeum».5 Grabmanns och Bliemetzrieders vaga argument, för övrigt ej
stödda av exempel, kunna knappast rubba de tre och därtill tidiga hand-
skrifternas vittnesbörd, att kommentaren är ett verk av Geoffroy Babion
d’Angers. Vi veta ytterst litet om denne, egentligen endast, att han 1096
till 1110 förestod den på sin tid vida berömda skolan i Angers, där han
efterträdde Marbod, då denne blev biskop i Rennes. Under sin livstid åt-
njöt han stort anseende för lärdom. Det är troligt, att han redan före sin
död lämnat denna post, men om hans senare öden finnas icke några säkra
uppgifter. Wattenbach citerar6 en strof ur en medeltida handskrift, som
1 Notices et extraits de quelques mscr. lat. T* 2, s. 150—151 samt Journal des savants,
N. S., 80 (1895), s. 444 ss.
2 Erotemata de malis ac bonis libris (Lugd. 1653), s. 126.
3 Die Gesch. d. scholast. Methode, Bd 2 (1911), s. 141.
4 Bear. z. Gesch. d. Philos. d. Mittelalters, Bd 18: H. 2—3 (1919), s. 26*.
5 Histoire litt. de la France, T. 10, s. 182.
6 Neues Archiv d. Ges. f. ait. deut. Gesch., T. 8, s. 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
