Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
TONI SCHMID
utformning i Skara. De s. k. musikhandskrifterna från Skara1, främst nr 1,
äro sena och omfatta ett mycket begränsat område.
Några få värdefulla upplysningar ge synodalstatuter och donationsbrev
m. m. De möjliggöra tidsbestämning av vissa liturgiska stadier. För en
närmare undersökning av ett äldre skede i Skaraliturgien ha hittills endast
några återfunna äldre kalendariefragment kunnat vara till hjälp. Det äldre
kalendariet utmärkes av frändskapen med Lund, under vilket ju intill 1164
Skara stift omedelbart lydde. Men redan i detta gamla kalendarium fram-
träda stiftets egna särmärken. Vid medeltidens slut hade en genomgripande
förändring skett: sambandet med Lund är löst och spåren därav äro ganska
radikalt utplånade. I stället intaga allmän-svenska drag en betydande plats.
Norsk påverkan kan skönjas. Den speciella stiftskaraktären är ytterligare
utvecklad och yttrar sig i stiftsfester och i helgonofficier, som icke möta i
något annat svenskt stift,2 Kalendarietraditionen kan följas i några andra
källor, ett fullständigt Skarakalendarium är exempelvis inskrivet i codex
C 36 i Uppsala universitetsbibliotek, som en gång tillhört Lödöseprästen Ericus
Johannis.3 Det norska inslaget synes ha varit starkt i någon del av väst-
götastiftet, innan det nått själva stiftets centrum.
Det ovannämnda gamla kalendariet från Skara har tillhört ett missale.
Blott fyra blad med missaltexter ha hittills blivit funna av denna handskrift:
förutom en obetydlig del av proprium de tempore finnas helgonofficier för ti-
den 6/i2—5/^> med utförliga martyrologuppgifter. En sådan rubrik upplyser
om depositio Ansgarii, som liksom i kalendariet hänföres till den 3 februari
(senare i Sverige V^)-4 Texten är skriven med van och regelbunden hand,
initialerna äro utförda med säker och diskret smak. Det är en av de vack-
raste svenska handskrifter man äger. I de nedan avtryckta »liturgiska re-
gesterna» av de återfunna missalfragmenten från Skara stift betecknas denna
handskrift med A. Vid jämförelser måste ihågkommas, att den i motsats
till de följande härrör från ett tidigt utvecklingsskede. Texten tryckes där-
för som ett helt för sig själv.
1 C.-A. Moberg, tiber die schwedischen Sequenzen (1927), s. 25 f.
2 Se T. Schmid i Scandia, I, s. 287 ff.
3 Samma codex innehåller också en något avvikande Cisiojanus.
4 Samma anordning med en uttrycklig memoria för Ansgar finnes i ett paleografiskt
nära besläktat missale, av vilket blad använts som omslag för västgötska räkenskaper.
Stiftstillhörigheten kan ännu ej bevisas. Omslag av förra missalet finnas i Kammararkivet
kring: Västergötland 1564 nr 15, Arv och Eget 1563 Småland, samt i Kungl. Biblioteket:
A 103 b LXXXV. Omslag av det senare missalet exempelvis Västergötland 1582 nr 1.
Årlig ränta. De få gemensamma officierna överensstämma helt. De i Collijns redogö-
relse, s. 22 och 23 nämnda fragmenten äro för få för att kunna användas vid jämförelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
