Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
RECENCIONER
liggande praktiska behovet. År 1577, då striden om liturgien stod på sin
höjdpunkt, var han med och fick lida stor olägenhet för sin ovillighet att
falla undan för konungen och hans kyrkopolitiska redskap, ärkebiskop Lau-
rentius Petri Gothus. Hans fortsatta verksamhet blev emellertid icke lång-
varig, ty redan år 1580 skördades han av döden. Ett epitaphium över hans
gärning möter man i en mera välment än konstrik dikt, författad år 1603
av hans landsman Laurentius Laurentii, i vilken det talas om
»Mäster Olof, som kallades Luth,
hwilkens berömmelse wida gick uth,
och månge undrade på hans lärdom;
han war thesslikes gudfruktig och from.»
Den miljöteckning, som utgivaren åstadkommit i sin inledning, utmär-
ker sig för stor vederhäftighet och utnyttjar omsorgsfullt och noggrant de
befintliga källorna. En handskriftlig dylik har han dock ej uppmärksammat,
nämligen handskriften I. h, 15 i Kungl, biblioteket, vilken författaren till
dessa rader behandlat i årg. 21 (1934) av denna tidskrift (En stambok från
liturgiststridens dagar). På pärmen bär denna stambok initialerna O. I. H.,
vilka det ju vore lockande att tolka som Olaus Ionæ Helsingius. Stambo-
ken innehåller visserligen en svit bilder i träsnitt, som trycktes i Frankfurt
am Main år 1571, då Luth enligt utgivarens antagande redan återvänt till
hemlandet och vistades i Uppsala som akademisk lärare, men detta utgör ju
icke något absolut hinder för att den varit i hans besittning. Stambokens
senare ägare var den svenske studenten Petrus Petri Helsingius, vilken med-
förde den under sina tyska studieår och på dess blad fick nedskrivna många
lärda sentenser och vänskapsbetygelser både av lärare och kamrater. Det
förtjänar påpekas, att i stamboken också möta ett antal namn, tillhörande
svenska präster och teologer, vilka för sitt motstånd mot liturgien nödgats
gå i landsflykt (så Abrahamus Angermannus själv, hans broder David, pro-
fessor Petrus Ionæ Helsingius m. fi.). Att volymen ägts av Olof Luth
kan naturligtvis icke på bindande sätt bevisas, men tanken förefaller icke
orimlig. Måhända är det han som skänkt den till sin yngre teologiskt lika-
tänkande landsman Petrus Petri, när denne i mitten av 1570-talet lämnade
Uppsala för att begiva sig ut på studiefärd till de lutherska universiteten i
Nordtyskland. Petrus Petri har vid sidan av sin teologi veterligen också
ägnat astronomien sitt intresse, och detta kan måhända anses giva anta-
gandet om sambandet mellan honom och Olof Luth ökad styrka.
O. Wieselgren.
Bibliotekerne og Samfundet. Københavns Kommunebiblioieker gennem 50
Aar: 1885-1935 af J. AARSBO. Köbenhavn 1935. 247 s. 8°.
Den 7. November 1885 aabnedes for förste Gång Københavns Kom-
munes Folkebiblioteker, og som rimeligt var blev 50-aarsdagen i Aar fejret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
