Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
O. WALDE
Av de arkivalier kung Kristian medförde till Nederländerna från
Danmark vid sin flykt är mycket senare förlorat, medan den nya samling som
grundades under utlandsvistelsen i större utsträckning är bevarad till vår
tid. Men även i denna nya samling finnas avsevärda luckor, för vilka Allen
ingående redogör i sin översikt av arkivet och dess senare öden.1 Arkivet
i sin helhet var länge försvunnet och efterforskades flitigt både av danska
och svenska lärde under 1600- och 1700-talen, bl. a. av Sparwenfeldt, som
ivrigt sökte detsamma i Antwerpen och Bryssel.2 Enligt gammal tradition
skulle nämligen Kristian II på sin resa även ha medtagit viktiga svenska
handlingar, vilka han efter Stockholms blodbad fört ner till Danmark.
Dessutom misstänktes, att det alltjämt saknade s. k. Sveriges rikes register, den
för Sveriges medeltidshistoria oskattbara samling avskrifter av offentliga
akter, överenskommelser med främmande makter, lagar m. m., vilken Gustaf
Trolle medfört i sin landsflykt, skulle ha blivit inlemmad i Kristian II:s arkiv.
Först år 1826 återfanns av en händelse en del av detta arkiv vid flyttningen
av provinsarkivet i Amberg i Bajern, dit papperen förmodligen kommit under
trettioåriga kriget, då Tilly härjade Heidelberg. Att arkivet hamnat i
sistnämnda stad berodde därpå, att pfalzgreve Fredrik, Kristian II:s svärson,
såsom senare forskningar visat, tagit hand om detsamma. Efter
återupptäckten av arkivet vidtogos särskilt från norsk sida ivriga anstalter för att
åstadkomma dess återlämnande, enär detsamma även innehöll den flyktade
Trondhjemsbiskopen Oluf Engelbrektsens papper, och livliga underhandlingar
drevos mellan de bajerska och svenska regeringarna. Som bytesobjekt
föreslogs från bajerskt håll det av Gustaf Adolf tagna furstbiskopliga biblioteket
i Würzburg, vars huvuddel befann sig i Uppsala. Om utlämnandet av detta
bibliotek jämte från Bajern rövade arkivalier hade underhandlingar förts
tidigare under 1820-talet utan resultat. Försöken att få Würzburgbiblioteket
utlämnat strandade emellertid även denna gång, men Kristian II:s arkiv med
det däri införlivade Trondhjemska ärkebiskopsarkivet blev däremot av de
bajerska myndigheterna återlämnat till fördelning mellan Norge och
Danmark. Egendomligt nog kom Norge att behålla jämväl lejonparten av
Kristian II:s arkiv, ehuru bajerska regeringens mening otvivelaktigt varit att
detta borde hamna i Danmark/®
1 Allen, Breve og Aktstykker etc., s. xii—xxxviii.
2 Se härom senast jacobowsky, J. G. Sparwenfeld, s. 105 ff.
3 Se härom utförligare Allen, senast a. a., s. xxiii ff., Bowallius, Bidrag till
historien om k. Christiern II;s archiv och dess delning (i: Meddelanden frän Svenska
Riks-archivet, 1: 3, s. 21—66); Secher, Opdagelsen og Erhvervelsen af Kong Kristiern II:s Arkiv
fra hans Ophold i Nederlandene 1523—31 (i: Meddelelser fra det danske Rigsarkiv, Bd 1,
s. 335—383) och Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, 2, s. 466 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
