Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGFORS UNIVERSITETSBIBLIOTEKS RYSKA AVDELNING
21
och Alexander I:s tider utkommen rysk litteratur. Den Alexandrovska
samlingens ryska bestånd, vilket innehåller ett betydande antal sällsynta
upplagor från 17:de och 18:de seklen samt det 19:de seklets första
decennier ävensom ett mindre antal handskrifter, utgör huvudstommen till den
ryska avdelningens kollektion av äldre ryskt tryck. Att gåvan som helhet
betraktad var av eminent betydelse för vårt universitets bibliotek är
otvivelaktigt. »Den höjde detsamma» säger dr A. Jörgensen i sin förträffliga
avhandling »Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827—1848» (Hfors 1930),
»från att ha varit ett studiebibliotek till ett forskarbibliotek, som kunde
tillfredsställa även ganska långt gående anspråk». Den Alexandrovska
donationen kom även att bidraga till att frågan om anskaffandet av en ny
byggnad för universitetsbiblioteket blev aktuell.
Förutom dessa om sällspord medkänsla och offervillighet vittnande
hjälpaktioner för återupprättandet av det förstörda akademibiblioteket måste
särskilt ännu omnämnas det livliga intresse och den synnerliga omsorg
om vårt universitets förkovran, som såväl Alexander I som Nikolai I lade
i dagen genom en räcka regeringsåtgärder ägnade att ekonomiskt stödja
detsamma och lägga en fast grund för dess framtida utveckling. Den
åtgärd som särskilt för den ryska boksamlingens vidkommande blev av
utomordentlig betydelse, var stadgandet om att Alexanders-universitetet skulle
gratis erhålla ett exemplar av alla även i Ryssland utkommande
tryckalster. Redan år 1820 hade Åbo akademi genom ett kejserligt reskript
medgivits rätt till pliktexemplar från samtliga tryckerier i Ryssland. Denna
uti sagda reskript uttryckta allerhögsta vilja synes även lia länt till
efterrättelse, ehuru något direkt lagstadgande härutinnan ej påträffats i de
ryska författningarna från denna tid. Uti kanslersämbetets brevakter för
tiden 1820—1827 ingå dock särskilda förteckningar över genom de ryska
censurmyndigheterna till Åbo akademi levererat årstryck, vilka ge vid
handen, att akademien åtminstone åren 1822—1824 fått emottaga
arkivexemplar från Ryssland. Men det var först i den ryska lagen om censuren
av år 1828, som detta privilegium första gången omnämnes i
lagstiftningsväg och lyder detta i dess 52 § ingående stadgande som följer:
»Censurkommittéerna och de enskilda censorerna, vilka förutom de uti 42 § av denna
lag nämnda tvänne exemplar skola erhålla ytterligare tre exemplar av varje
utkommen bok, äga av dem omedelbart överstyra: ett exemplar till
Kejserliga offentliga biblioteket, ett till Alexanders-universitetet i Heising-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
