Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGFORS UNIVERSITETSBIBLIOTEKS RYSKA AVDELNING
23
blev bibliotekets framtida utveckling säkerställd såväl i ekonomiskt som
jämväl bibliotekstekniskt avseende. De relativt frikostigare anslag, som
avdelningen nu i egenskap av en integrerande del av
universitetsbiblioteket kan påräkna, möjliggöra anskaffandet av det märkligaste som i
Rådsryssland och av de kring bela jordklotet spridda ryska emigrantförlagen
publiceras. Det skriftutbyte, som genom den ryska avdelningens
förmedling inletts med främst ryska, men även ett antal väst- och sydslaviska
vetenskapliga institutioner och lärda sällskap, tillför Helsingfors
universitetsbibliotek många värdefulla accessioner.
Enligt rektors redogörelse för trienniet 1854—57 omfattade det ryska
biblioteket år 1857 20,868 volymer, varav ryska 19,733 och polska 1,135.
Vid samma tidpunkt räknade universitetets allmänna bibliotek ca. 100,000
band. Enligt en senaste vår slutförd inventering utgör bokbeståndet i den
ryska avdelningen f. n. i runt tal 140,000 volymer. Vid olika tillfällen
under bibliotekets existens har med vederbörligt tillstånd företagits
reduktioner och utgallringar av arbeten som saknat vetenskapligt värde. Alt
dessa reduktioner bidragit till att höja bibliotekets vetenskapliga nivå är
obestridligt, men å andra sidan har det ju kunnat hända, att ett och annat,
som då ansågs sakna betydelse, av en senare tids forskning, som ej
försmår ens det minsta bidrag, med begärlighet nu skulle accepteras.
Som tidigare nämndes äger biblioteket även en mindre kollektion
handskrifter, av vilka de flesta medföljde den Alexandrovska donationen. Endast
en obetydlig del har senare förvärvats.
För dem som ej varit i tillfälle att stifta bekantskap eller sysslat med
ryska handskrifter, må här upplysningsvis meddelas några karaktäristika
för desamma. I de ryska handskrifterna särskiljas tre olika handstilar:
ustaven, halvustaven och currentskriften. Den äldsta är ustaven, som leder
sitt ursprung från de grekiska liturgiska tecknena från 9:de-—10.de seklen
och kallas kyrillisk eller kirillitsa efter slavernas apostel Kirill, som enligt
legenden torde ha uppfunnit detta alfabet. Den är i likhet med sin
förebild, den byzantinska ustaven, långsamt flytande och högtidlig: den vill
skapa skönhet, korrekthet, kyrklig andakt. Ustaven kännetecknar en epok,
då skrivkonsten huvudsakligast ägde liturgisk karaktär. Härav dess yttre
karakteristika: en pregnant arkitektur i linjen och ett fåtal förkortningar.
Under tiderna undergick ustaven naturligtvis många förändringar, varför
den uppträder i ett otal variationer. Från slutet av 14:de seklet börjar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
