Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Jyväskylä. Pedagogiska högskolans
bibliotek.
I Jyväskylä hade 1860 distriktsläkaren
W. S. Sch i Id t framställt tanken på ett
nytt universitet i mellersta Finland och
sedermera även genom en donation lagt
grunden till en universitetsfond.
Ungefär 50 år senare tillsatte stadsfullmäktige
i Jyväskylä en särskild universitetsnämnd
för att driva saken framåt. Denna nämnd
vidtog åtgärder för åstadkommande av
regelbundna akademiska sommarkurser
i Jyväskylä och för inrättandet av ett
vetenskapligt bibliotek på orten.
Biblioteket har genom gåvor och inköp vuxit
snabbt. Särskilt sedan detsamma genom
tryckfrihetslagen av 1919 medgivits rätt
till ett pliktexemplar av allt inhemskt
tryck, har ett intensivt arbete på
utbyggande av dess Fennica-avdelning pågått
och lett till betydande resultat.
Jyväskylä universitetsförening övertog 1924
vården av biblioteket och anslog — i mån
av råd och lägenhet — medel för dess
utvidgning.
Efter det år 1934 en Pedagogisk
högskola grundlagts i Jyväskylä i stället för
det folkskollärareseminarium, som varit
i verksamhet därstädes sedan 1804, erbjöd
Universitetsföreningen biblioteket åt
staten för Högskolans räkning på villkor,
att det skulle bevaras och vårdas i
Jyväskylä som ett vetenskapligt bibliotek i
enlighet med de principer, som allmänt
äro gällande för sådana bibliotek, varvid
särskilt den s. k. Fennica-litteraturen
skulle uppmärksammas och samlas.
Anbudet förordades av Högskolans
lärarråd, men Skolstyrelsen ansåg sig böra
avstyrka detsamma, då biblioteket ej
avsåg att fylla Högskolans behov utan i
stället skulle belamra denna med
uppgifter, som voro främmande för
densamma. Statsrådet beslöt dock mottaga
biblioteket för Högskolans räkning och
i statsbudgeten upptaga härför nödiga
medel.
För närvarande har för Högskolans
bibliotek inrättats en bibliotekarietjänst,
som ännu ej blivit besatt, samt en
biblio-teksbiträdestjänst. Bibliotekets
inköps-och inbindningskostnader skola bestridas
ur det anslag om 40,000 fmk, som
upptagits för Högskolans bibliotek och
undervisningsmateriel.
Det bibliotek, som Högskolan sålunda
erhållit, och med vilket seminariets
bibliotek nu skall förenas, omfattar ca.
150,000 volymer, varav ca. 50,000 vol. i
Fennica-avdelningen. I den utländska
avdelningen har vid nyanskaffningen
särskilt lagts an på psykologisk och
pedagogisk litteratur. Biblioteket har varit
inrymt i ett f. d. kronomagasin, som
reserverats och inretts för ändamålet, men
bristen på utrymme är mycket stor och
kommer i en nära framtid att kräva
genomgripande åtgärder. Under de senaste
åren har Universitetsföreningens anslag
för biblioteket stigit till ca. 150,000 fink
per år, varav för löner 61,000 fmk, för
extra arbetskrafter mellan 2,000 fmk och
17,000 fink, för nyanskaffning ca. 40,000
fink och för inbindning ca. 10,(XX) fmk. Då
de medel, som på statsbudgeten för
innevarande år ställts till bibliotekets
disposition, äro kännbart mindre — med
undantag av lönerna för de två ordinarie
tjänstemännen — kan det för närvarande ställa
sig rätt svårt för biblioteksförvaltningen
att fylla de krav, som ställas på den, men
man bör hoppas, att denna inknappning
ej blir bestående.
Bibliotekarie vid Jyväskylä
vetenskapliga bibliotek har sedan 1930 varit fil. kand.
V. \V. O. Appelqvist. L. T.
Internationellt biblioteksarbete.
Av Actes du Comité International des
Inbliothèques har nu Vol. VIII utkommit,
innehållande redogörelse för
förhandlingarna vid det nionde årsmötet, som
avhölls i Warszawa 31 maj—2 juni 1936 (La
Haye: Martinus Nijhoff, 1936. 196 s. 8°).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
