Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(5
RECENSIONER
vid behandling av musikalier. Om man som här måste ånge titlarna
enhetligt efter både tryck och manuskript, nödgas man normalisera dem
mer eller mindre. Det kan vara en smaksak, hur långt man bör gå.
Anmälaren skulle t. ex. icke lia genomfört enhetlig stavning. Som regel
önskar man en så trogen bild av titelsidan som möjligt. Man önskar en
klar boskillnad mellan originaltitlarna och bibliografens egna tillägg. För
detta ändamål är det absolut nödvändigt att bruka klammer. Den enda
invändningen beträffande den tekniska sidan av dr Fredbärjs arbete är
just, att han icke har dragit nytta av klammer, t. ex. när tryckåret icke
har utsatts på trycket. För övrigt äro hans uppgifter så fullständiga
man kan begära. Tempo, tonart, taktmått och format ha noggrant
angivits, medan siduppgift med rätta har ansetts överflödig, eftersom man
ju på förhand känner det ungefärliga omfånget av en sonat, en sång o. s. v.
och lätt kan se, om nottrycket är defekt. Beträffande ordningsföljden
skulle jag lia föredragit en ännu strängare kronologisk ordningsföljd efter
tillkomståret inom varje grupp, även med risk att få delar av ett
serieverk på olika ställen. Men då fördelarna av den kronologiska
uppställningen neutraliseras genom uppdelningen i smärre grupper, så att man
icke får en lika klar bild av konstnärens utveckling som då materialet
ordnas i en enda följd, förlorar anmärkningen något av sitt berättigande.
Det har icke varit anmälarens sak att bedöma värdet av dr Fredbärjs
arbete för musikforskningen. På denna plats ha endast dess formella
förtjänster kunnat framhållas. De verkligt välgjorda bibliografierna äro icke
flera än att varje ny sådan bör mottagas med tacksamhet, och bland dessa
hör Peterson-Berger-bibliografien avgjort hemma.
Nils Afzelius.
Nyare bibliografisk litteratur.
The ijear’s work in librarianship 1935.
— Vorstius, Internationaler
Jahresbericht der Bibliographie 1936.
Inom bibliografien måste man numera
i allt högre grad göra en skillnad mellan
primärbibliografierna och
fackbibliografierna. Medan de förstnämnda, vilka
utgöra en inventering av bokproduktionen
inom ett visst område eller under en viss
period, i allmänhet äro rena
förteckningar med ett krav på långt gående
fullständighet, måste man för den andra
gruppen numera fordra icke endast en
sovring av materialet utan även
närmare upplysningar om arbetenas inne-
håll. En fackbibliografi utan analyser
är av ytterst ringa betydelse, framhålles
sålunda av J. Mascart i hans Sur la
bi-bliographie (1932), s. 13—14. Ett gott
exempel på en fackbibliografi med
pri-märbibliografisk karaktär och därför
också av ringa värde i förhållande till
det arbete den måste ha kostat är H. G.
T. Cannons, Bibliography of library
eco-nomy 1876—1920 (Chicago 1927).
Den rationella formen för
fackbibliografierna är dels den löpande
abstract-publikationeiij dels den sammanfattande
resonerande årsberättelsen. Särskilt
inom naturvetenskap och teknik ha dessa
former sedan länge använts. För de
humanistiska vetenskaperna kunna an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
