Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
ISAK COLLIJN
samband med den i Uppsala år 1525 av nämnde boktryckare utgivna
Svenska tideboken. Bladet har senare beskrivits av E. Ljunggren1, som
antager, att det utgör fragment av en hittills okänd svensk katolsk
andaktsbok från omkring år 1525. Det är ett blad i litet kvartformat (se fig. 1),
som antagligen innehållit 40 rader, varav de tre översta äro borlmultnade.
Det är tryckt blott på ena sidan med en liten oskön schwabacktyp, som
förekommer i de tryck, som Bartholomaeus Fabri (Statuta provincialia
Upsaliensis provinciae) och Georg (Jürgen) Hicholff (Horae see. ecclesiam
Upsalensem och Vor fruwe tyder) utförde i Uppsala år 1525. Till typen
höra majuskler från två små lombardalfabet (resp. 3 och 8 mm. höga)
saint ett handformat rubriktecken. Nedtill i högra hörnet i jämnbredd
med sista raden är bladet signerat J R (= Jürgen Ilicholff).2
Innehållet på detta blad utgöres av fyra böner, den första Sanctus på
latin med några grekiska ord samt med svensk överskrift, de tre övriga
äro på svenska. Av dessa äro två ställda till den heliga jungfrun och
ålerfinnas i Den svenska tideboken; det är typiska senmedeltida
avlats-böner3, vilkas bedjande medföra enorma avlatsförmåner, vilka i dessa fall
sägas vara beviljade av påvarna Innocentius VIII och Alexander VI.
Bed-jandet av den fjärde bönen, till Kristus, medför avlat för icke mindre än
20,000 år och 66 dagar. Det är särskilt i de i början av 1500-talet tryckta
talrika upplagorna av bönboken Hortulus animae, på tyska Seelengärtlein,
som dylika avlatsböner upptogos. En i Strassburg år 1509 tryckt
Hortulus-upplaga har medtagit en bön, som utlovar 80,000 års avlat! Dylika
avlatsförmåner voro vid medeltidens slut mycket eftersökta särskilt bland
folkets breda massor och, då någon kyrklig censur ej utövades, kunde
dessa bönböcker spridas i slora upplagor och voro tydligen en god
förlagsaffär. I Hortulus ingingo även de femlon Birgitta tillskrivna bönerna,
vilkas bedjande också medförde cfterlåtande av syndastraff. En upplaga
på lågtyska trycktes särskilt för de nordiska länderna i Nürnberg hos
Friedrich Peypus för Johann Koberger år 1518 (unikt ex. i KB Stockholm).4
1 Fragment av en katolsk andaktsbok pä svenska frän 1525(9); i\ Bok-o.
bibliotekshistoriska studier tillågn. Isak Collijn (Upps. 1925), s. 265—267.
2 Se närmare Sveriges bibliografi intill dr 1600, Hd I, s. 305—307.
8 Se S. Beissel, Zur Geschichte der Gebetbücher; i: Stimmen aus Maria Laach, Jahrg.
1909, s. 179—185.
4 IJoncHLiNG—Claussen, Siederdeutsche Bibliographie, nr 615. Kragin. i Odense, Karen
lirahes bibl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
