Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
191
thekar» skriver H. Bloesch och F. Gardy skildrar »La reorganisation de
la Bibliothèque de Genève au début du XVIIIe siècle».
Festskriften har fått en vacker typografisk utstyrsel. Ett synnerligen
lyckat porträtt av festföremålet pryder titeluppslaget.
Isalc Collijn.
M. Arnim, Internationale Personalbibliographie 1850—1935 in der Preiissischen
Staatsbibliothek. Leipzig: K. W. Hiersemann, 193G. xn, 572 s. 4°. Pr.
bunden 52 rmk.
Denna av biblioteksrådet vid Preuss. Staatsbibliothek dr Max Arnim
utarbetade omfångsrika bibliografi är, såsom utg. i företalet definerar den,
en personalbibliografi i subjektiv betydelse, d. v. s. den upptager
förteckningar, som omfatta en författares hela litterära produktion, inklusive
tidskrifts- och tidningsuppsatser, icke arbeten om en viss författare. Till
tiden har denna bibliografi begränsats bakåt till mitten av föregående
århundrade och går således från omkring 1850 fram till 1935, då arbetet
gick i press. För tiden före 1850 finnas ju bl. a. Petzholdts och Oettingers
arbeten att tillgå.
Några bibliografiska data har utg. icke ansett nödvändigt att foga till de
enskilda namnen, som uppgå till den ståtliga siffran av i runt tal 25,000.
Förekommer namnlikhet, så har till författarens namn fogats hans
vetenskapliga karaktär, botaniker, geolog ei. d.
För sitt arbete har utg. haft till sitt förfogande de rika samlingar
bibliografi, som finnas i det preussiska statsbiblioteket samt vissa här för
tjänstearbetets underlättande uppgjorda handskrivna förteckningar, bl. a. en
bibliografi över festskrifter, vilken senare, som var att förutse, visat sig
synnerligen givande för ändamålet. Ursprungligen var också detta arbete
avsett att utgöra ett hjälpregister för det interna biblioteksarbetet, närmast
vid statsbibliotekets »Signierdienst».
Av källor, som utg. använt, nämner han bl. a. de olika årgångarna
av Internationale Bibliographie des Buch- u. Bibliothekswesens med
föregångare, översikterna i Literarisches Zentralblatt, Börsenblatt des Deutschen
Buchhandels m. fl., vidare specialbibliografier som Biologenkalender,
Psycho-Iogical Register, Bulletin of National Research Council, Jahresberichte der
Fortsehritte för olika fackvetenskaper, akademiska och universitetskrönikor
med levnadsteckningar och nekrologer m. fl.
För Sveriges vidkommande är materialet ganska rikhaltigt. Utg. har
här som källor använt bl. a. Svenskt biografiskt lexikon, så långt som
detta utkommit, Vetenskapsakademiens Levnadsteckningar,
universitetsprogram, vissa matriklar såsom Upsala Universitet 1872—1897, men
egendomligt nog icke de senare matriklarna för Uppsala och Lund. Ej heller har t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
