Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEDER SVARTS LITTERÄRA ORIGINALHANDSKRIFTER
1!)
denna handskrift var den för Peder Svart verkställda renskriften av
krönikan. Klemniings åsikt om Svarts författarskap grundades åter främst
på hans iakttagelse av att samma stil redigerat originalhandskrifterna av
krönikan och den likpredikan över Gustav Vasa, som enligt Phrygius
utgåva år 1620 m. fl. skriftliga källor måste lia varit Peder Svarts verk.
Den avgörande vikt, som Klemming lade på detta skäl, var som synes
motiverad nog. De av Edén med ali rätt beivrade feltagen i Klemniings
handskriftsgranskning i andra, mindre väsentliga stycken förringa i stort
sett knappast nämnvärt den sistnämndes insats. H. Wieselgrens och N’.
Kdéns fynd av Mårten Heisings diarieanteckning om, resp. bearbetning av
Peder Svarts krönika bestyrkte i stället ytterligare herr Peders författarskap.
Av Peder Svarts litterära verksamhet äro tre autentiska alster kända,
nämligen Gensvaret på den danska rimkrönikan, Arepredikan över Gustav I
och Gustav I:s krönika. Av dessa är Gensvaret tryckt i två samtida
upplagor, båda enligt egen uppgift utkomna år 1558. Arepredikan är tydligen
skriven efter Gustav Vasas död (29/o 1560) och före konungens begravning
(S1/iä 1560). Krönikan är likaledes, såsom G. E. Klemming i sin edition
år 1870 antog, skriven efter konung Gustavs död. Visserligen grundade
sig Klemniings åsikt dels på premisser, som Edén i inledningen till sin
utgåva 1912 med fulla skäl visat vara oriktiga, dels på en uppgift, vars
källvärde, om också rimligt, likväl är obestyrkt.1 Men krönikan själv ger
bevis för att den åtminstone ej är skriven på konung Gustavs egen
anma-ning för att under hans livstid spridas. Enbart ingressen — tyvärr endast
bevarad i avskrift — och de första partierna, där pronominet han
genomgående användes om Gustav Vasa, talar avgjort däremot, ja uppteckningen
var i sin dåvarande form knappast ägnad att offentliggöras.2 För övrigt
är föreställningen om att Gustav Vasa uppdragit åt Peder Svart att skriva
1 I rubriken till en handskrift av Peder Svarts krönika (codex Fleetwood in quarto, D 4(i5
å Kungl, biblioteket) uppges, att krönikan författats år 1561. Handskriften är skriven med
en och samma hand från 1500-talets slut. I)et nuvarande bandet är ålderdomligt, men ej
ursprungligt, vilket framgår av pagineringen och vattenstämplarna. Det innehåller 1.
annalistiska anteckningar från tiden 1520—1577, upptagande s. 4(il—465, 2. I’eder Svarts
krönika (s. 469—718), 3. Olaus 1’etris krönika (s. 1—388). En vattenstämpel (s. 461 f. och
467 f.) är snarlik nr 920 hos Briquet, enligt vilken papperet fabricerades i Nürnberg år
1582. Kända indicier tyda således på att krönikehandskriften, som ägts av en högt bildad
protestantisk prästman, tillkommit på 1580- eller 1590-talet. I)et tyder på att notisen
äger något källvärde.
2 Jfr Mårten Heisings bearbetning av Svarts krönika (D 493 a å Kungl, biblioteket —
se Hist. tiilskr., 1914, s. 245 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
